En av tio patienter drabbas av en infektion i samband med att de vårdas på sjukhus. Infektionerna leder ofta till extra lidande och ibland till dödsfall – men en tredjedel av dem hade kunnat undvikas.
Det menar Carl-Johan Fraenkel, som forskar om hur olika smittor sprider sig på sjukhus. Den vanligaste smittvägen på sjukhus är indirekt kontaktsmitta, där bakterier överförs via föremål och ytor. Patienter kan smittas via utrustning för till exempel ultraljudsundersökning eller kontaminerade
sängytor. Det kan leda till vårdrelaterade infektioner som lunginflammation, luftvägs- och urinvägs-infektioner.
– Det är sällan enskilda misstag som orsakar dessa infektioner, utan en kedja av händelser där bakterier hamnar fel. Studier visar att cirka en tredjedel borde kunna undvikas genom förbättrad vårdhygien, från bättre handhygien till hantering av medicintekniska produkter, säger Carl-Johan Fraenkel, överläkare i infektionsmedicin och vårdhygien vid Skånes universitets-sjukhus, och forskare vid Lunds universitet.
Covid-19 och vinterkräksjuka luftburet
Utöver vårdrelaterade infektioner kopplade olika ingrepp som operationer, insättande av katetrar och liknande, sprids även andra sjukdomar på sjukhus, som vinterkräksjuka och covid-19. Pandemin
visade att luftburen smitta har en större betydelse än man tidigare trott.
– Från början betraktades covid-19 som en droppsmitta, men vi lärde oss att viruset också spreds via luftburna partiklar, så kallade aerosoler.
Pandemin blev en väckarklocka
Carl-Johan Fraenkels egen forskning har bidragit till att förändra vår bild av hur coronaviruset sprids. Under pandemin genomförde han studier tillsammans med aerosolforskare på Lunds tekniska högskola, LTH, genom att mäta coronavirus i luften hos patienter på intensivvårdsavdelningar och andra vårdavdelningar. Forskningen visade att risken att exponeras för viruspartiklar från covid-19
ökade ju närmare en patient personalen befann sig, ju mer smitta en patient bar på och om ventilationen var otillräcklig. Lärdomar som blir viktiga till framtida pandemier.
– Tyvärr har det inte tidigare forskats så mycket om hur smittor faktiskt sprids. Covid-19 blev en väckarklocka för många, eftersom det visade sig att vi blev straffade av att vi inte hade tillräcklig
kunskap i början av pandemin.
Smittas under de mest sårbara dagarna i livet
Att studera hur smittor sprids i sjukvården är svårt, menar Carl-Johan Fraenkel. Inte minst eftersom det kräver stora studier med omfattande underlag för att det ska vara möjligt att dra slutsatser. Samtidigt är det forskning som kan rädda liv.
– Man kan så klart bli smittad var som helst i samhället. Men sjukhusen är de platser där vi samlar de allra sårbaraste patienterna under deras känsligaste dagar i livet. Att förebygga infektioner är avgörande.
TEXT: REBECKA SJÖBERG
