Att vara tatuerad har blivit mainstream, särskilt bland kvinnor yngre än 40 år där nästan varannan kvinna är tatuerad. Men vad vet vi egentligen om färgerna och hur de påverkar vår hälsa?
– Vi vet att färgerna innehåller en del problematiska kemikalier, ofta som föroreningar i färgerna. Och vi vet att en del av dem är kopplade till cancer, säger Christel Nielsen, forskare inom arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet.
Vad som sedan händer med färgerna i kroppen vet vi däremot mycket lite om.
– Det vi vet är att färgen inte stannar bara i huden. När färgen injiceras i huden vid en tatuering uppfattas den som något främmande av kroppens immunförsvar. Då aktiveras kroppens ”ätarceller”, makrofager, som transporterar färgen till lymfkörtlarna för vidare nedbrytning.
Färg i lymfkörtlarna
Problemet är att färgerna är stabila, det måste de vara för att tatueringen inte ska blekna bort, och de stannar därför kvar i lymfkörtlarna. Det kan bland annat ses tydligt vid operationer att lymfkörtlarna hos tatuerade personer har samma färg som tatueringen.
– Så givet att vi vet att färgen stannar kvar i lymfkörtlarna och vi vet att det finns skadliga kemikalier i tatueringsfärg, hur påverkar det vår hälsa? Här saknas det kunskap.
Ökad risk för lymfkörtelcancer…
Christel Nielsen och hennes forskarkollegor bestämde sig för att undersöka om tatueringar kunde kopplas till en ökad risk för lymfom, cancer i lymfkörtlarna. Genom att via cancerregister identifiera personer som drabbats av lymfom och jämföra dessa med matchade kontroller utan cancerdiagnos, och efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet som exempelvis rökning och ålder, fick de fram att risken att drabbas av lymfom var 20 procent högre bland de som var tatuerade.
På motsvarande sätt gick forskarna vidare och undersökte eventuella kopplingar mellan tatueringar och två olika hudcancertyper, malignt melanom och skivepitelcancer.
…och malignt melanom
– För malignt melanom kunde vi se en 30 procent ökad relativ risk bland tatuerade personer, medan vi inte kunde se någon riskökning för skivepitelcancer.
Christel Nielsen är noga med att poängtera att det inte finns någon anledning till att drabbas av panik om man är tatuerad. Risken att drabbas är trots allt liten. Däremot kan det vara klokt att vara observant på eventuella hudförändringar och kolla upp dem.
– Våra resultat ska ses som den absolut första pusselbiten inom ett område där det saknas kunskap. Vi behöver lära oss mer om mekanismerna bakom hur färgerna påverkar kroppen och vilka olika sjukdomstillstånd som de kan vara kopplade till. Tatueringar har kommit för att stanna och genom mer kunskap kan vi ge personer som överväger att tatuera sig möjlighet att fatta informerade beslut och samtidigt bidra till att tatuering kan göras på ett säkert sätt.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
Vill du veta mer om tatueringar?
Lyssna på var podd med Christel Nielsen: Podd: Vad gör tatueringar med vår hälsa?
/
