För många med depression handlar sjukdomen inte bara om nedstämdhet, utan också om minskad motivation och svårigheter att uppskatta aktiviteter man tidigare tyckt om. En studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus visar att läkemedel mot Parkinsons sjukdom kan fungera som tilläggsbehandling för att lindra dessa symtom hos vissa patienter med svårbehandlad depression.
Forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus har identifierat en möjlig ny behandling för det tillstånd inom depression som innebär minskad förmåga att känna glädje, lust eller motivation – så kallad anhedoni. Personer som drabbas kan tappa intresse för sådant som tidigare upplevts meningsfullt eller belönande.
Drug repurposing – godkända läkemedel mot nya sjukdomar
Studien är ett exempel på så kallad drug repurposing, där ett redan godkänt läkemedel används för ett nytt sjukdomsområde. Forskarna undersökte i detta fall pramipexol, som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom, som tilläggsbehandling vid depression med uttalad anhedoni.
– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symtomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp, säger Daniel Lindqvist, överläkare i psykiatri och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
Alla som ingick i studien hade uttalad anhedoni. Patienterna fick antingen pramipexol eller placebo som tillägg till sin ordinarie behandling under nio veckor.
– Personerna som behandlades med pramipexol uppvisade en tydligare förbättring av anhedoni jämfört med placebogruppen. Effekten kvarstod även under en sex månader lång uppföljningsfas hos de patienter som valde att fortsätta behandlingen, säger Daniel Lindqvist.
Positiv effekt på hjärnans belöningssystem
Forskarna använde avancerade hjärnavbildningsmetoder (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga biologiska mekanismer bakom effekten och aktivitetsmätare för att undersöka om behandlingen påverkade patienternas vardagliga rörelse och aktivitetsnivå.
– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning, säger Filip Ventorp, ST-läkare i psykiatri och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.
De flesta patienter upplevde inga större problem av behandlingen och få patienter hoppade av under studiens gång. Exempel på vanliga biverkningar var sömnproblem, illamående och yrsel men oftast kunde man hantera dessa med justering av dosen. Även de som valde att gå in i uppföljningsdelen av studien under ytterligare 6 månader svarade generellt sett bra på behandlingen.
– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet, säger Marie Asp, överläkare i psykiatri och forskare vid Lunds universitets och Skånes universitetssjukhus.
Länk till publikation
Text: TOVE SMEDS
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet