Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Nya miljögifter hotar

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
bebis
Foto: Colourbox

PCB , dioxiner och nu senast Bisfenol A. Vad blir nästa larm …?

På Avdelningen för Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet forskas det om miljögifter i vår omgivning. Just nu pågår bland annat en studie för att undersöka om foster utsätts för de så kallade fluorerade ämnena som blir allt vanligare i vår omgivning.

– Det kommer hela tiden nya kemikalier och vi vet i de flesta fall alldeles för lite om hur de påverkar oss, säger Lars Rylander som är epidemiolog vid Arbets- och miljömedicin. Visst testas nya kemikalier i förväg, men det kan ändå vara mycket svårt att förutsäga de långsiktiga effekterna i miljön.

– Man kan till exempel inte testa alla de nedbrytningsprodukter som bildas. Det är också svårt att ta reda på hur olika kemikalier fungerar tillsammans. Två ämnen som var för sig är ofarliga för människor, kan visa sig vara farliga när de kombineras.

Miljögifter i fosterlivet

I forskningsprogramme t SIMSAM Early Life vill forskarna bland annat försöka ta reda på hur vi påverkas av olika miljögifter i fosterlivet. Genom att undersöka miljögifter i navelsträngsblod som speglar fostrets exponering och nyttja information från olika register, kan forskarna hitta eventuella samband med sjukdomar senare i livet.

– I djurförsök har man sett att exponering under fosterstadiet för vissa miljögifter kan leda till beteendestörningar, berättar Anna Rignell-Hydbom docent i miljömedicin. Vi vill därför ta reda på mer om hur riskerna ser ut hos människan.

Studie om fluorerade kolväten

Några av de ämnen Anna Rignell-Hydbom och Lars Rylander nu tittar närmare på är fluorerade ämnen. Trots att dessa ämnen är spridda över hela jorden finns det inte så många tidigare studier om hur människor påverkas av dem.

Forskarna i Lund vill nu undersöka om ämnena exempelvis kan leda till ADHD och autism. Fluorerade ämnen är långlivade ämnen som anrikas i naturen. Vi exponeras för dessa ämnen genom maten vi äter, luften vi andas och genom vår hud. Dessa miljögifter finns i många produkter, till exempel impregnerade jackor, vissa fettavvisande pappersmaterial och brandsläckningsskum.

Gravida i Malmöområdet

Det forskarna hittills har gjort i projektet är att analysera blodprover från gravida i Malmöområdet. Forskarna har haft tillgång till ett unikt material som sträcker sig ända tillbaka till slutet av 80-talet.

Med hjälp av extremt känsliga analysmetoder har man tittat på halterna av olika fluorerade ämnen, ftalater (mjukgörare i plaster), metaller m.m. Eftersom provmängden i de blodprov som finns sparade är så liten måste analysmetoderna förfinas maximalt för att miljögifterna ska kunna spåras.

– Nu håller vi på med att jämföra resultaten från analyserna med vilka sjukdomar barnen till dessa mammor fått senare i livet. Vi hoppas ha resultat klara i vinter, säger forskarna.

Text: NINA NORDH

Läs mer om:

Frisk som foster - frisk som vuxen?

TIDSKRIFTEN AKTUELLT OM VETENSKAP & HÄLSA

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2012. Den är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är Frisk som foster – frisk som vuxen?

Bläddra i tidskriften på skärmen

Ladda ner Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2012. Tema: Frisk som foster – frisk som vuxen? (pdf)

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret

Mer om tidskriften

Resultaten av studien klar maj 2014 – forskarna såg inga samband

Perfluorerade ämnen, PFCs, är långlivade organiska föroreningar med stor spridning i miljön och i människor. Dessa ämnen har använts bland annat som avstötningsskydd mot vatten, fett och smuts i kläder, i livsmedelsförpackningar och i brandskyddsskum. Hundratals kemikalier tillhör gruppen PFCs, men perfluorooktansulfonat PFOS, och perfluorooktansyra PFOA, är de mest undersökta.

I studier har man sett samband mellan dessa ämnen och nedsatt fertilitet hos män och kvinnor, högre blodfetter samt nedsatt immunitet. Man vet också att dessa ämnen kan passera över från den gravida kvinnan till fostret och vissa studier har visat på negativa hälsoeffekter på fostret/barnet. Ett begränsat antal studier har undersökt sambandet mellan PFC halter och ADHD diagnos i barndomen och visar motsatta resultat.

Syftet med den aktuella studien var att undersöka om höga exponeringar för PFOS och PFOA i fosterlivet ökar risken för ADHD i barndomen.

I diagnosregistret vid Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö kunde vi identifiera 206 barn med ADHD födda mellan 1978 och 2000. För varje barn med ADHD tog vi fram ett kontrollbarn utan denna diagnos. Från kvinnokliniken i Malmös biobank hämtades sparade navelsträngsprover och i dessa analyserades PFC halterna.

Resultaten talar inte för ett samband mellan exponering för PFOS eller PFOA i fosterlivet och ADHD diagnos i barndomen, dvs. de barn som under fosterlivet hade de högsta nivåerna av dessa ämnen hade inte en högre risk att utveckla ADHD jämfört med de barn som hade lägre nivåer.

Vetenskaplig publikation: Fetal exposure to perfluorinated compounds and attention deficit hyperactivity disorder in childhood.

Källa: AMM, Lunds universitet, maj 2014

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Livsmedelsverket svarar på frågor om fluorerade ämnen

Kemikalier – dolt hälsohot i vår vardag

Kemikalieinspektionen om fluorerade ämnen

Kemikalieinspektionen om kemikalier i vardagen

Vetenskaplig information

Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet

SIMSAM Early Life

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!