För första gången ska forskare vid Malmö universitet kartlägga hur mindfulness används i grundskolor i Malmö. På Tingdammsskolan i Oxie har verktyget funnits med i flera år. ”Man blir lite mer koncentrerad och fokuserad på nuet”, säger tolvårige Vincent Ågren.
Dörren till klassrummet öppnas och 19 femteklassare dundrar in. Någon dricker vatten från tvättstället, det småpratas, stolar skjuts bak och bänkar flyttas. De har haft brännbollsturnering den här morgonen.
Therése Blunck ställer sig längst fram i salen och det blir helt tyst. Hon är mindfulnessinstruktör och berättar att de ska börja med en enklare andningsövning för att landa här och nu.
– Jag räknar till tre och sen gör vi övningen tillsammans. Ett, två, tre: Andas in genom näsan och sträck upp armarna mot taket. Håll andan, andas ut genom munnen och ta ner armarna. Och så gör vi det igen.
Efter en stund frågar hon eleverna hur det känns när de gör övningen. En kille räcker upp handen och berättar att det ”bränns i halsen”. En annan tycker det ”känns helt normalt”. De flesta verkar lyssna och hänga med i instruktionerna. Någon enstaka elev halvsover på bänken.
Läs hela vår tidning om barns- och ungas psykiska hälsa
Barnasinne på allvar – om barns och ungas psykiska hälsa (Länk till tidningen)
Har träffats under ett år
Under ett år har Therése Blunck haft sex tillfällen med mindfulness, medveten närvaro, för femteklassarna på Tingdammsskolan. Varje gång har de ett särskilt tema, som sömn eller att äta med alla sinnena. De börjar alltid med att landa i nuet för att fortsätta med ett kort teoripass, därefter kommer de in på dagens tema och avslutar med att prata om praktiska övningar som kan göras efter skolan.
– Syftet är att ge barn och unga redskap att hantera motgångar och stress, men också att bli medvetna om att de kan påverka sin egen situation genom att göra enkla övningar, säger Therése Blunck, som är ordförande i föreningen Mindfulness i skolan, som sedan 2021 undervisar i medveten närvaro i skolor i Skåne.
Den här dagen är sista tillfället med den här klassen och Therése Blunck väljer att repetera vad de lärt sig under de tidigare tillfällena. Utöver den inledande övningen gör de en annan medveten andningsövning där de håller upp en hand och gör fem in- och utandningar – ett för varje finger.
Använder inför prov
Just det här med att stanna upp och bli medveten om andetagen är något som tolvåriga Saga Brandt använder inför ett prov, men även när hon spelar fotboll, berättar hon efter lektionen. Hennes himmelsblåa luvtröja skvallrar om vilket som är favoritlaget. Senast hon skulle lägga en straff hade hon en speciell teknik.
– Jag tog det lugnt, räknade tyst i huvudet. Jag tog kanske tre till fem djupa andetag.
Och vad hände?
– Det blev mål, säger hon och ler.
Intill sitter jämnårige Vincent Ågren som berättar vad han tycker om att lära sig om medveten närvaro.
– Det är rätt så roligt och lugnt att få slappna av lite. Man är lite mer koncentrerad och fokuserad på nuet.
Däremot tycker han det är svårt att få till att göra övningarna utanför skolan.
Kartlägger mindfulness i skolor
Det finns ännu ingen översikt på hur många skolor i Sverige som använder sig av mindfulness. Forskarna Lisa Hellström, Lovisa Broms och Torun Mattsson vid Malmö universitet håller på med en kartläggning om mindfulness i skolor i Malmö. De har kontaktat samtliga 73 kommunala grundskolor och av dem har elva uppgett att de praktiserat medveten närvaro under de senaste fem åren.
Mindfulness
Mindfulness är en metod för att öva uppmärksamhet på nuet, med en ickedömande attityd. Den har sitt ursprung i buddhismen och används idag världen över för att minska oro, stress och depression. Sedan 2016 rekommenderar Socialstyrelsen mindfullnessbaserad kognitiv terapi för att förebygga återfall av depression.
Forskningen om mindfulness har exploderat de senaste tjugo åren. Dock spretar den och det finns väldigt lite om metodens effekter i skolan i Sverige.
En rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, från 2022 visade att mindfulnessprogram förbättrar livskvalitet och förmåga möta svårigheter hos skolelever, särskilt för flickor.
Nu under hösten intervjuar de personal på de elva skolorna om hur de har arbetat med verktyget och vilka utmaningar de mött. Steget därefter blir att fånga in elevers tankar.
– Den här studien är viktig för den blir ett första steg att förstå hur, varför och på vilket sätt mindfulness använts i grundskolorna i Malmö. Vi behöver ha mer kunskap om hur mindfulness kan vara ett verktyg för att stärka skolelevers välbefinnande, säger Lisa Hellström, doktor i folkhälsovetenskap.
Spretig forskning
För två år sedan släppte hon rapporten ”Mindfulness i skolan – en möjlig väg för att främja psykiskt välbefinnande?”. Men det finns inget enkelt svar på den frågan, menar hon. Det är ett relativt ungt forskningsfält och forskningen spretar.
– Om man som forskare vill undersöka effekten av mindfulness vill man ju att alla ska ha gjort på exakt samma sätt och med exakt samma målgrupp för att kunna dra slutsatser. Men här har det skett på så olika sätt.
Vad som Lisa Hellström däremot kan se i sin rapport är att mindfulness verkar ha större chans att öka välbefinnandet och den mentala hälsan om målgruppen är äldre tonåringar, om insatsen pågår i minst fyra veckor och om eleverna får uppgifter att göra på fritiden.
– Det handlar om att hålla i och att hålla ut om mindfulness ska fungera, säger Lisa Hellström.
Effekten av praktiserandet blir också mer långvarig om elevernas lärare håller i lektionerna. Lärarna upplevde även att verktyget hjälpte dem att bättre hantera stress och konflikter.
Inte positivt för alla
Det finns även forskning som visar att medveten närvaro kan få negativa effekter när det införs brett. Den brittiske forskaren Willem Kuyken har i sin forskning visat att medveten närvaro-träning kan skapa mer obalans hos de skolelever som sedan tidigare lider av psykisk ohälsa.
– Om skolan vill införa mindfulness för eleverna är det viktigt att det finns en utarbetad plan redan från början. Personalen behöver även vara beredd på att hantera om det finns elever som inte mår bra av övningarna, säger Lisa Hellström.
Hon ser gärna att fler skolor använder sig av medveten närvaro, men understryker att det krävs insatser på flera fronter för att möta den ökade psykiska ohälsan med sömnproblem och nedstämdhet bland barn och unga i Sverige.
– Det finns en risk om vi tänker att mindfulness ska lösa allt. Vi måste först och främst ha ett skolsystem som funkar och tillräckligt med personal och resurser för att stötta eleverna, inte minst de med särskilda behov.
Text: HANNA RYDÉN