Söktrycket till vården från barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidiga insatser är avgörande för att minska risken för långvariga problem, samsjuklighet, missbruk eller självmordsbenägenhet. Eva Serlachius, professor och överläkare, forskar om hur vården kan möta ett växande vårdbehov för psykisk ohälsa hos unga med internetförmedlad kognitiv beteendeterapi, IKBT.
Många psykiatriska tillstånd debuterar under barn- och ungdomsåren och ungefär vart tionde svenskt barn har kontakt med psykiatrin. Trots att effektiva behandlingar finns är det långt ifrån alla som får tillgång till dem, ofta på grund av ökat söktryck, brist på specialiserad personal eller geografiska avstånd.
– Traditionell kognitiv beteendeterapi, KBT, är en rekommenderad behandling för flera psykiatriska tillstånd, bland annat depression, ångest och tvångssyndrom, men tillgången till vård är tyvärr begränsad. Med digitala metoder kan fler få rätt hjälp i tid, säger Eva Serlachius, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri och professor vid Lunds universitet, vars kliniska forskning genomförs vid Skånes universitetssjukhus.
Läs hela vår tidning om barns- och ungas psykiska hälsa
Barnasinne på allvar – om barns och ungas psykiska hälsa (Länk till tidningen)
Internetförmedlad KBT
Hon leder studier i ett forskarnätverk vid Lunds universitet och Karolinska institutet. Syftet är att utveckla och utvärdera IKBT, internetförmedlad KBT, och hur den kan implementeras i vården.
– Just nu undersöker vi bland annat hur vården bäst kan organiseras för den stora grupp unga som lider av ångestsyndrom. Studien är viktig för barn och ungdomar som annars riskerar att inte få behandling i tid, och för deras familjer som påverkas starkt. Den är också viktig för vården, som får nya kostnadseffektiva verktyg, och för samhället, eftersom tidiga insatser kan förebygga långvariga problem och minska framtida vårdbehov.
IKBT kan beskrivas som en självhjälpsbok på nätet med stöd av en behandlare. Programmen innehåller text, filmer och övningar och kombineras med regelbunden kontakt via meddelanden. Barnet eller ungdomen och vårdnadshavare loggar in på en säker plattform, arbetar med behandlingsmodulerna när det passar, och får återkoppling från behandlare. Det innebär att familjen inte behöver resa eller ta ledigt från skola eller arbete.
Ökar tillgången till behandling
Redan för 15 år sedan tog Eva Serlachius initiativet till utveckling av IKBT för barn och unga. Syftet var att öka tillgången till evidensbaserad behandling oberoende av var patienten bor. Arbetet har omfattat att översätta forskningsresultat till fungerande vårdmodeller, utbilda behandlare och bygga strukturer för att integrera digital behandling i vårdens vardag.
– Sedan dess har över 1 500 unga deltagit i våra IKBT-studier. Ungefär hälften blir hjälpta av insatsen och de flesta är nöjda. Idag finns flera av våra behandlingsprogram tillgängliga inom vården, bland annat vid Bup, Barn- och ungdomspsykiatrin, i Skåne.
Tidseffektiv behandling
Forskarna tror att IKBT kan fylla en viktig roll som en första insats för barn och ungdomar med psykiska besvär.
– Behandlingen kan starta snabbt, den är kostnadseffektiv och kan minska väntetiderna. En behandlare kan hjälpa fler patienter samtidigt och resurser kan användas mer effektivt. Digitala behandlingar kommer att bli en allt viktigare del av vården, men jag tror inte att de helt ersätter fysiska möten. Hybridlösningar kommer sannolikt att vara vanligast.
Men fortfarande vet forskarna för lite om hur väl IKBT står sig i jämförelse med traditionell KBT för unga, hur IKBT bäst passas in i vårdkedjan och för vilka insatsen fungerar bäst.
– Glädjande nog har vi i Skåne fått forskningsanslag för att studera detta. I en av världens största bup-studier fokuserar vi på den stora grupp unga som har problem med ångest och jämför olika sätt att lägga upp vården på och hur digital behandling bäst passas in i vårdkedjan.
Text: AGATA GARPENLIND