Vi är många som dagligen går med våra huvuden djupt försjun­ka i telefonen. Och vårt mobilan­vändande bara ökar. Men forskar­na är inte helt överens om skärmarnas skadliga effekter på vår psykiska hälsa, så hur ska vi för­hålla oss till råden om begränsad skärmtid?

Mediemyndighetens årliga rapporter om våra digitala vanor vittnar om att timmar­na vi lägger på att vara uppkopplade bara ökar, och den flitigaste gruppen, ungdo­mar mellan 17–18 år, umgås med sina mobiler, datorer och surfplattor i snitt sju timmar om dagen.

Nya hälsoråd

I takt med ökat användande av skärmar och sociala medier ökar larmen om de ris­ker dessa beteenden medför. Under hös­ten 2024 gick tidningarnas debattsidor varma när Folkhälsomyndigheten för första gången gick ut med allmänna re­kommendationer för hur mycket skärm­tid barn och unga max bör ha. Experter ställde sig frågande till beslutet att sätta tydliga tidsgränser när forskningen sam­tidigt är tvetydig kring om man kan se en tydlig koppling mellan många tim­mars skärmanvän­dande och psykisk ohälsa eller inte.

Mycket av den forskning som tit­tat på skärm- och sociala medievanor visar oftare på en re­lation mellan må­ende och skärmva­nor än faktiska or­sak–verkan-resultat. Det är alltså svårt att bevisa att vi faktiskt mår sämre av att vara mer uppkopplade.

En av de som forskat kring koppling­en sociala medieanvändning och psykisk ohälsa är Martin Wolgast, forskare i psy­kologi vid Lunds universitet. Förra året publicerade han en studie som visar att unga människor mår bättre när de mins­kar tiden de lägger på sociala medier.

Svårt hitta orsakssamband

– Det finns alltid fallgropar i psykologis­ka studier där man ska försöka hitta faktis­ka orsakssamband. Det är gan­ska osannolikt att man ska hit­ta en enda faktor som förklarar varför en stor grupp människ­or mår som de gör. Människan är mer komplex än så.

Framför allt uppstår pro­blem när studier som gjorts är för allmängiltiga eller att man endast tittar på enstaka fakto­rer som exempelvis skärmtid. Risken när man väger samman enskilda studier och drar slutsatser från en stor mängd data är att man blandar äpplen, päron och bananer.

– Det kan till slut svårt att dra några vettiga slutsatser av de resultat man får fram. Vi behöver istället titta på konkre­ta beteenden online och vad de betyder för användarna för att förstå sambanden bättre, säger Martin Wolgast.

30 minuter om dagen gav positiva effekter

För Martin Wolgast menar att det trots allt finns flera experimentellt de­signade studier där man kunnat visa på tydliga orsakssamband.

– Det finns exempelvis flera studier som pekar på de positiva effekterna av att minska på användandet av sociala medier. Vi gjorde en studie där vi tit­tade enbart på unga personer som an­vände sig av sociala medier och vad som hände med dem när de minskade sitt användande till 30 minuter om dagen.

I studien medverkade 174 personer i åldern 18 till 29 år. De delades in i tre grupper: en kontrollgrupp som fortsat­te som vanligt med sociala medier och två grupper som under tre veckors tid minskade sin tid på sociala medier till max en halvtimme per dag.

Passiva skrollare mindre glada

Forskarna valde att dela in de unga som minskade sin tid i passiva skrollare och en grupp som själva var aktiva på soci­ala medier.

– Deltagarna som aktivt skapade innehåll på sociala medier rapportera­de efteråt att de kände sig mindre stres­sade och nedstämda och att hade mer självkänsla när de krympt sin tid till en halvtimme. Det gällde inte för de passi­va skrollarna, men både skrollarna och de aktiva upplevde förbättrad koncen­trationsförmåga.

Iaktta hur du påverkas

Trots svårigheterna med att utföra stu­dier som visar tydliga orsakssamband mellan psykiskt mående och använd­ning av digitala plattformar, menar Martin Wolgast att de är viktiga.

– De digitala vanor vi har nu, där vi spenderar sex timmar om dagen med mobilen, existerade inte för 20 år se­dan. Något som fyller så stora delar av våra liv behöver vi fortsätta analysera och söka orsakssamband.

Att vi helt skulle sluta använda våra skärmar eller sociala medier är orealis­tiskt, men Martin Wolgast menar att det är en god idé att fundera på vilken effekt dessa vanor har på vårt mående.

– Man kan fråga sig saker som; hur mycket använder jag sociala medier egentligen och mår jag bra av det, el­ler gör jag det inte? Tränger det ut nå­got annat beteende eller intresse som jag kanske hade förut?

Text: LOVISA FEY WALLTIN