När man får en skada i lungan på grund av t.ex. cigarettrök, pollenkorn eller mikroorganismer försöker kroppen snabbt att laga skadan. Men ibland går lagningen fel. För mycket bindväv leder till en ärrbildning, och lungans elasticitet förändras. Detta gör det svårt att andas, speciellt vid sjukdomar som astma och KOL.
– I vår forskargrupp studerar vi hur lungorna reparerar skador vid olika sjukdomar, berättar Gunilla Westergren-Thorsson som är professor i medicinsk cellbiologi vid Lunds universitet.
Dagens behandlingar vid dessa sjukdomar påverkar själva inflammationsprocessen, men hjälper däremot inte den lungvävnad där reparationen har gått fel.
Lagas med bindväv
Lungan repareras i första hand av bindvävsproducerande celler. Bindväven består av ett nätverk av molekyler och fiberliknande strukturer som ger struktur och stabilitet i vår kropp.
Cellerna som tillverkar bindväven aktiveras vid en skada på olika sätt. Om det blir ett litet hål i lungans luftvägar eller lungblåsor kan till exempel celler ”poppa upp” och täppa till hålet. Signaler kan också skickas ut från bindväven så att de celler som behövs för att laga skadan kommer dit via blodet. Kommer dessa system i obalans kan en kronisk inflammation uppstå.
Stamceller i lungans yttre delar?
– Kroppen har verkligen en fantastisk förmåga att laga skador. Men när det har gått så långt att man till exempel har fått KOL beror det förmodligen på att kroppen inte längre klarar av att laga de hål som uppstår av cigarettröken.
– Man skulle kunna säga att byggstenarna och murbruket i lungorna tagit slut, säger Gunilla Westergren- Thorsson.
Hoppas mycket på stamcellsforskningen
Nyligen har forskare i Lund upptäckt att det också finns stamcellsliknande celler i lungorna som kan tillverka bindväv.
– I framtiden tror jag man kommer att lyckas tillverka nya byggstenar och murbruk med hjälp av stamceller för att laga de hål som uppstått i lungan vid KOL och andra lungsjukdomar. Här i Lund studerar vi, som en av få grupper i världen, de stamcellsliknande celler som finns ute i lungans yttre delar.
– Vi vill förstå hur olika stamceller samverkar vid reparationen av en skada och varför något som i ett visst stadium fungerar bra, i ett senare stadium kommer i obalans och leder till sjukdom.
Text: NINA HULT
