Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Kontaktallergi mot aluminium – ett ökande problem?

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

Aluminiumallergi är en ovanlig form av kontaktallergi, men under senare år har forskare börjat se en ökning. Varför det ökar vet man ännu inte.

Eva Netterlid vid Lunds universitet har studerat om det finns en koppling mellan vaccinationer och kontaktallergi mot aluminium.

Eva Netterlid
Eva Netterlid

– Aluminium har använts i de flesta vacciner sedan 1920-talet. Men något verkar ha hänt nu som gör att vi får fler rapporter om kontaktallergi mot aluminium.

Det berättar Eva Netterlid som är forskare vid Lunds universitet och klinisk prövningsledare vid Smittskyddsinstitutet, där hon arbetar med barnvaccinations-programmet.

Hon har nyligen presenterat sin avhandling kring aluminium i vacciner och kontaktallergi.

– Om ökningen av kontaktallergier mot aluminium beror på att vi numera är bättre på att hitta aluminiumallergier, om det beror på något i vår omgivning eller om det är någon förändring i de ämnen och processer som används vid vaccinationstillverkningen – det vet vi ännu inte, säger Eva Netterlid.

Vanlig metall

Aluminium är ett av de vanligaste ämnena i vår omgivning och vi kommer dagligen i kontakt med olika former av aluminium. Eftersom man tidigare har trott att aluminium inte ger upphov till några hälsobesvär förekommer det i många olika sammanhang.

Aluminium används bland annat som så kallad adjuvans i de flesta vacciner. Det är ett ämne som stimulerar immunförsvaret och får vaccinet att bli mer effektivt. Annars skulle man behöva använda en mycket högre dos, och fler doser.

vaccination
Vaccination. Foto: Roger Lundholm

Tidigare studier av vaccinerade barn

Upprinnelsen till Eva Netterlids forskning är framför allt en tidigare studie från Göteborgs universitet som publicerades 2003.

Det visade sig att många av de barn som reagerat med kliande knölar vid vaccinationsstället efter vaccination mot kikhosta, också hade en kontaktallergi mot aluminium.

Tidigare var det mycket ovanligt med rapporter om kontaktallergi mot aluminium i samband med vaccinationer.

– När jag följde upp denna studie och tittade på barn som fått difterivaccin i fjärde klass kunde jag inte hitta några barn med kontaktallergi mot aluminium, berättar Eva Netterlid.

– Därför gick jag vidare och studerade även personer som allergivaccineras.

Tittat vidare på allergivaccinering

Vid en allergivaccinering som ges till personer med allergisk astma och/eller hösnuva får man under flera år sprutor med det allergiframkallande ämnet i små doser. På så sätt kan kroppen successivt vänja sig vid dessa ämnen. Även i allergivacciner används aluminium som adjuvans. 

– Vi kunde i våra studier se att man i vissa fall kan utveckla en kontaktallergi mot aluminium efter en allergivaccination.I en retrospektiv studie fanns det starka indikationer på att allergivaccination orsakar kontaktallergi mot aluminium.

– I en senare prospektiv studie kunde detta inte bekräftas då kontaktallergi mot aluminium var lika vanlig bland de som fått allergivaccination som hos de som inte fått behandling. Vi kan därför inte säga om det är behandlingen som är orsaken eller inte.

Eva Netterlid menar att det behövs ytterligare forskning inom flera olika områden för att förstå detta. Ett område är vilken klinisk betydelse detta har.

– Jag vill också gå vidare i min forskning och se om det är någon skillnad mellan de olika typer av aluminiumföreningar som används som adjuvans. Vi vill också se om det finns skillnader i tillverkningsprocessen mellan olika vacciner, och om det kan ha betydelse för om kontaktallergi mot aluminium uppstår.

Text: NINA HULT

Läs mer om:

FAKTA OM KONTAKTALLERGI

Kontaktallergi kan man få mot en rad olika ämnen, exempelvis nickel, krom, parfym, harts från barrträd som används i en del plåster och tejp, vissa kemikalier i nya kläder, vissa konserveringsmedel i t.ex. hudkrämer, epoxylim, lack i nagellack, kemikalier i hårfärgningsmedel, gummi och så vidare.

De flesta kontaktallergiska reaktioner får man av produkter som är i kontakt med huden under lång tid som smycken, handskar etc. eller som man lämnar kvar på huden som mjukgörande krämer, parfymer, rengöringskrämer, nagellack, hårfärg, deodoranter och smink.

Vid en kontaktallergi får man ett eksem där man har varit i kontakt med ämnet man är allergisk mot. Eksemet kan också sprida sig till andra delar av kroppen.

En kontaktallergi försvinner inte med åren, utan man måste undvika ämnet man inte tål resten av livet för att slippa besvär.

(Källa: Hudkliniken, SUS)

KONTAKTALLERGI MOT METALLER

Kontaktallergi mot nickel är den vanligaste orsaken till kontaktallergi. Nickelallergi orsakas till exempel ofta av att man har gjort hål i öronen eller att man använder smycken med nickel.

Kromallergi förekommer mot vissa former av krom, exempelvis i läderprodukter som skor.

Kontaktallergi mot aluminium har varit mycket ovanlig. Några exempel där aluminium används är som förpackningsmaterial för drycker och andra livsmedel, i deodoranter och läppstift.

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Allergibehandling kan ge ny allergi, Pressmeddelande från Lunds universitet 30 november 2010

Sverige pionjär på att förebygga kontaktallergier

Information från SUS Lund om kontaktallergiskt eksem

FASS.se om allergiskt kontakteksem

Sjukvårdsrådgivningen om allergivaccination

Svenska kontaktdermatitgruppens hemsida

Vetenskaplig information

Eva Netterlids avhandling från november 2010: Adverse Reactions after Vaccination and Allergen-Specific Immunotherapy: Contact Allergy to Aluminium and Itching Nodules

ORDLISTA

En prospektiv studie följer människor framåt i tiden, det vill säga, man börjar samla in data om varje deltagare vid den tidpunkt han eller hon tas med i studien.

En retrospektiv studie är tillbakablickande och samlar in data om förhållanden innan själva studien startades. 

Källa: Socialstyrelsens metodordlista

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!