Varje år strålbehandlas cirka 120 cancersjuka barn i Sverige och många av dem måste sövas för att genomgå behandling. Med hjälp av nya rutiner och genom att förbereda barnen, kan man minska behovet av narkos.
Under en strålbehandling måste barnet vara ensamt i behandlingsrummet och ligga helt stilla. Att separeras från föräldrar, i en främmande miljö med teknisk utrustning kan skapa oro och göra det svårt för barnet att ligga stilla. Därför sövs många barn under behandlingen. Det kan röra sig om över 30 behandlingstillfällen per barn. Och inför varje tillfälle måste barnet fasta i sex timmar innan behandlingen.
– Åldersanpassade, pedagogiska förberedelser och rutiner kan hjälpa barnen att vara vakna när de strålbehandlas. Det innebär färre risker, kortare sjukhusvistelse och gynnar både barnet, föräldrarna och sjukhuset säger Jenny Gårdling, forskare vid Lunds universitet, som i sin avhandling studerat barn med cancer som strålbehandlas.
För att förbereda barnen på strålbehandlingen skrevs en sagobok om två barn som strålbehandlas och en dockmodell av strålningsapparaturen togs fram som barnen kunde leka med för att bekanta sig med utrustningen. Barnen fick också träffa strålningssjuksköterskan i ett tidigt skede och erbjöds ett studiebesök i behandlingsrummet.
Trygghetssnöre mellan barn och föräldrar
Under behandlingen kunde barnet sedan lyssna på musik, en saga eller titta på film. Forskarna använde också ett så kallat trygghetssnöre som sammanbinder barnet med föräldrarna i väntrummet.
– Barnet fick hålla i den ena änden av snöret i behandlingsrummet och föräldrarna i den andra änden ute i väntrummet, lite som att hålla i handen, förklarar Jenny Gårdling.
I studien deltog 33 cancersjuka barn i åldrarna 3-18 år, 17 barn i den grupp som fick ta del av interventionen med de åldersanpassade förberedelserna och 16 barn i en kontrollgrupp som forskarna jämförde med.
Tre av barnen som först skulle sövas, kunde fullfölja sina behandlingar vakna med hjälp av de åldersanpassade förberedelserna och rutinerna. Tillsammans hade dessa barn 73 behandlingar som kunde genomföras utan narkos och därmed med färre risker, samtidigt som vårdkostnaderna kunde sänkas med 385 000 kronor.
Text: JON ULVSGÄRD
