Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Hur mår provrörsbarnen?

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
baby som gäspar
Foto: Matton

– Man kan säga att de mår allt bättre. Dödligheten hos nyfödda är visserligen fortfarande högre och provrörsbarnen löper en större risk att drabbas av missbildningar och sjuklighet men det beror till stor del på andra faktorer än själva provrörstekniken, säger Karin Källén. Hon är statistiker och docent i reproduktionsepidemiologi vid Lunds universitet.

Den största bidragande orsaken till att provrörsbarnens hälsa har förbättrats är att man har lyckats minska antalet flerbarnsfödslar – som ju är en risk i sig. Det är ett känt faktum att dödligheten i samband med flerbarnsfödslar är högre, risken att födas för tidigt ökar och barnen är oftare små för sin ålder.

Ett embryo räcker

Tidigare satte man in två eller fler embryon för att öka chanserna att lyckas men allt eftersom tekniken har utvecklats är detta inte längre nödvändigt. I Sverige är ett embryo numera praxis vid provrörsbefruktning.

Skillnaden i risk mellan IVF-födslar och naturliga födslar har därför sjunkit. Andra riskfaktorer är bl.a. moderns ålder och att IVF-mödrar oftare är förstföderskor, vilket ökar risken. Antalet år som kvinnan varit ofrivilligt barnlös spelar också in.

Skillnaderna krymper

– Risker måste alltid sättas in i ett sammanhang för att inte blivande föräldrar ska bli oroliga i onödan, säger Karin Källén. Foto: Roger Lundholm

– Man får inte glömma de bakomliggande medicinska orsakerna till infertiliteten och att man har hjälpt någon att bli gravid som annars inte blivit det. Det kan vara att kvinnans livmoder fungerar sämre eller att det finns en underliggande sjukdom som ger en tillväxthämning hos fostret och som kan påverka barnets hälsa, säger Karin Källén.

Om man tar hänsyn till även dessa faktorer kan man knappt längre se några skillnader mellan IVF barnens hälsa och de som kommit till på naturlig väg.

Alldeles färska studier tyder dock på att det kanske inte är hela sanningen trots allt. Vid jämförelser av färska och frysta embryon har man fått resultat som visar att barn från frysta embryon oftare är stora för sin ålder. Att vara stor kan medföra ökad risk vid förlossningen och stora barn är, trots sin storlek, ofta mer omogna, t.ex. i lungorna.

Mycket liten risk för den enskilda kvinna

Trots de allt bättre utsikterna för provrörsbarnen kan all statistik och nya rön väcka oro hos blivande och nyblivna föräldrar. Karin Källén vill därför vara tydlig med att man inte får stirra sig blind på procentsiffrorna och ger ett exempel.

– En kvinna som blivit gravid efter IVF löper 74 procents högre risk för att barnet ska dö i samband med födseln, vilket låter väldigt mycket. Men för den enskilda kvinnan är risken ändå inte så stor. Hon måste föda 600 barn för att riskera att ett barn dör på grund av att hon genomgått IVF. En risk som de flesta nog tycker att man kan ta …

Text: EVA BARTONEK ROXÅ

Läs mer om:

Frisk som foster - frisk som vuxen?

TIDSKRIFTEN AKTUELLT OM VETENSKAP & HÄLSA

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2012. Den är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är Frisk som foster – frisk som vuxen?

Bläddra i tidskriften på skärmen

Ladda ner Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2012. Tema: Frisk som foster – frisk som vuxen? (pdf)

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret

Mer om tidskriften

FAKTA om IVF

  • IVF står för in vitro-fertilisering, dvs. befruktning i provrör.
  • Andelen IVF-barn ökar successivt och utgör cirka 3 procent av alla födda. Drygt 25 procent av alla återförda embryon leder till förlossning.
  • Flerbarnsfödslar bland IVF-barn har minskat från drygt 30 procent år 1991 till cirka 5 procent idag.
  • Idag pågår mycket forskning kring fostrets och det nyfödda barnets hälsa. Däremot finns mycket lite gjort på hur det går för IVF-barnen på sikt. Det förklaras främst med svårigheter att samla in data och att man då alltid utvärderar gårdagens teknik.

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!