Huntingtons sjukdom är obotlig, dödlig och har länge ansetts vara bara en motorisk sjukdom p.g.a. de ofrivilliga ryckiga rörelser som uppstår i sjukdomens senare skede.
Forskare i Lund har nu visat att det finns ett tydligt samband mellan förändringar i hypotalamus, hjärnans hormoncentral, och rubbad ämnesomsättningen. Resultaten öppnar för nya behandlingsmetoder.
Huntingtons sjukdom (HS) är en ärftlig, obotlig neuropsykiatrisk sjukdom. Det börjar oftast med psykiatriska symtom som personlighetsförändringar, depression eller ångest. Rubbningar i ämnesomsättning och dygnsrytm hör också till sjukdomsbilden. Sjukdomen ger även kognitiva symtom som försämrad tankeförmåga medan motoriska symtom yttrar sig bl.a. som ofrivilliga ryckig
a rörelser som en gång i tiden gav sjukdomen namnet ”danssjuka”. Mot slutet är patienten helt invalidiserad.
Modellsjukdom
Trots att HS är ovanlig (se faktaruta) bedrivs det mycket forskning kring sjukdomen.
– Det beror dels på att sjukdomen är dödlig och saknar botemedel, dels för att den ses som en modellsjukdom för andra, mer vanliga, hjärnsjukdomar som alzheimer och parkinson, säger Åsa Petersén, läkare och forskare vid Lunds universitet.
Det finns nämligen flera likheter, bland annat att det vid samtliga sjukdomar ansamlas felveckade proteiner i nervcellerna. Därför tror forskarna att dessa sjukdomar kan ha liknande sjukdomsframkallande mekanismer. Fördelen med HS är att den orsakas av en mutation i en enda gen, vilket gör att de bakomliggande mekanismerna blir betydligt enklare att studera. Hos de andra, mer vanliga sjukdomarna, vet man inte vilka gener som är inblandade.
– Förhoppningen är att de framsteg som görs inom huntingtonforskningen kan komma de andra sjukdomarna tillgodo, säger Åsa Petersén.
Psykiatriska symtom ledde till hypotalamus
Länge ansågs HS vara en motorisk sjukdom och merparten av forskningen rör därför de delar av hjärnan som har med rörelse att göra. Men Åsa Petersén började tidigt intressera sig för de psykiatriska symtomen eftersom de upplevs som mest besvärande och uppträder tidigt, ofta 10–15 år före de motoriska. Känslor, dygnsrytm, ämnesomsättning påverkas vid HS och är alla typiska funktioner som styrs av hypotalamus – vilket var anledningen till att Åsa Petersén började studera denna lilla region i mellanhjärnan.
Första beviset för att hon var på rätt spår fick hon när hon lyckade visa på förlust av orexin, ett ämne som tillverkas bara i hypotalamus. Senare, med magnetresonansbilder av hjärnan kunde hon visa på tidiga förändringar i hypotalamus hos anlagsbärare, så långt som 10 år innan de motoriska symtomen började ge sig till känna.
Sjukt protein – tjocka möss
I den aktuella publikationen har hon tillsammans med doktoranderna Sofia Hult och Rana Soylu och i samarbete med professor Deniz Kirik visat på ett tydligt orsakssamband mellan det sjuka proteinet i hypotalamus och förändringar i ämnesomsättningen hos möss.
– Vi har studerat möss som injicerats med det sjuka huntingtonproteinet i hypotalamus. Mössen började äta mer och gick snabbt upp i vikt. Det var tydligt att mössens förmåga att reglera sin ämnesomsättning hade försämrats, säger Sofia Hult.
Forskarna kunde också se förändringar i mössens hjärnor som var lika dem man tidigare sett hos huntingtonpatienter.
– Vi lyckades också stänga av den muterade huntingtongenen vilket ledde till att mössen fick tillbaka sin normala förmåga att reglera ämnesomsättningen, berättar Rana Soylu.
Genterapi inger hopp
Detta är än så länge bara möjligt i musmodellen men ses som ett lovande resultat, som ett första steg mot att kunna stänga av den sjuka genen hos människor.
– Det här ligger långt fram i tiden. De allra flesta huntingtonpatienter är heterozygota, dvs. har en frisk och en sjuk huntingtongen. Den största utmaningen ligger i att hitta ett sätt att bara stänga av den sjuka genen. Men jag är optimistisk och tror att vi så småningom, med genterapi*, kommer att kunna bota sjukdomen, säger Åsa Petersén.
Fram till dess tror hon att man tack vare all nyvunnen kunskap kommer att kunna identifiera alla symtom som faktiskt orsakas av sjukdomen och på så sätt kunna erbjuda bättre behandling. Ny kunskap om sjukdomsmekanismen kommer att öppna för behandlingar som kan bromsa sjukdomen och förlänga den symtomfria tiden hos anlagsbärare.
*Genterapi, behandling av sjukdom genom åtgärd som förändrar en viss del av den sjukes arvsmassa. Källa: NE.
Text & foto: EVA BARTONEK ROXÅ
bild hjärna: Dreamstime
Läs mer om den aktuella studien:
Orsak till viktökning vid Huntingtons sjukdom
