Sverige är näst efter Finland det land där flest barn drabbas av diabetes. Barnen riskerar på sikt att drabbas av följdsjukdomar som kan skada ögon, njurar och nerver. För några år sedan publicerades alarmerande rapporter om att barn med diabetes dessutom hade risk att utveckla fettlever, vilket kan utvecklas till leverinflammation, leversvikt och – i värsta fall – levercancer. Vår forskargrupp vid Lunds universitet bestämde sig för att undersöka saken närmare och vi blev förvånade över våra resultat.
Många forskare överraskades av studierna som visade att barn med diabetes riskerade att få fettlever. Kunde den medicinska vetenskapen verkligen hade missat något så stort? Dessutom verkade leverfettet förutsäga risk för en rad följdsjukdomar, vilket skulle kunna ge barnläkare viktig information om vilka barn som behövde extra hjälp och behandling.
Avancerad teknik gav andra resultat
De tidigare studierna var dock inte säkert felfria. En nackdel var att de hade undersökt barnens levrar med ultraljud, vilket bara ger en mycket grov uppskattning av mängden fett i levern. Vår forskargrupp använde istället magnetkamera.
När det gäller teknisk prestanda är det som att byta från häst och vagn till en Ferrari. Vi kunde mäta leverfettet med en helt annan noggrannhet än de tidigare studierna.
Efter att ha undersökt barnen med diabetes och en jämförelsegrupp utan diabetes blev vi förvånade över våra resultat. Inte nog med att inga av barnen hade tillräckligt med fett i levern för att kallas för fettlever, utan barnen med diabetes hade faktiskt mindre leverfett än barnen utan diabetes. Det var motsatsen till vad de tidigare studierna hade visat. Dock fanns det en rimlig förklaring.
Resultaten en lättnad
Problemet vid den typen av diabetes som vanligen drabbar barn, typ 1-diabetes, är att bukspottskörteln inte längre bildar ett hormon som heter insulin. Insulin sänker ens blodsocker, men det har också andra funktioner – bland annat bidrar det till att bilda fett i våra celler. Hos människor utan typ 1-diabetes tas en stor del av insulinet upp i levern, eftersom levern är det första organet som insulinet når efter det har utsöndrats från bukspottskörteln. Därför är det egentligen inte så konstigt att mindre insulin till levern hos typ 1-patienter ger mindre leverfett.
För många barn och deras föräldrar var fyndet en lättnad. Barn med diabetes riskerar alltså inte att få fettlever, åtminstone om de tar god hand om sin sjukdom.
Text: Simon Regnéll
