När ett barns skolfrånvaro skjuter i höjden gäller det att agera snabbt. En systematisk metod som bygger på KBT, inlärningspsykologi och tätt samarbete mellan föräldrar och skola finns nu till hjälp på låg- och mellanstadiet.
Orsakerna till att vissa barn har svårt att komma i väg till skolan är många, men ofta handlar det om någon grad av ångest hos barnet. Ångest tenderar att stärkas och befästas över tid. Den forskning som finns om så kallad problematisk skolfrånvaro, visar att det är viktigt att försöka få bukt med frånvaron så tidigt som möjligt.
– En för hög skolfrånvaro ökar ofta gradvis. Det kan snabbt bli svårt att bryta trenden, därför är det viktigt att inte vänta. Ju äldre barnet hinner bli, desto större blir lidandet av att vara borta från skolan – både socialt och kunskapsmässigt, säger Malin Olsen, skolpsykolog vid Malmö stad och doktorand vid Lunds universitet.
Läs hela vår tidning om barns- och ungas psykiska hälsa
Barnasinne på allvar – om barns och ungas psykiska hälsa (Länk till tidningen)
Något som inte fungerar
När ett barn inte klarar av att gå till skolan, beror det på att någon sfär av barnets tillvaro inte fungerar, berättar Malin Olsen. Det kan vara rörigt hemma, stökigt på skolan eller vara något sprunget ur barnet självt.
Det tidigare ofta använda ordet ”hemmasittare” vill varken Malin Olsen eller övriga skolvärlden kalla det, eftersom det är skuldbeläggande och andas lathet. Problematisk skolfrånvaro är begreppet de använder.
Tillsammans med tre andra skolpsykologer i Malmö har Malin Olsen tagit fram modellen Eagle (Early absenteeism guide for lifelong education). Det är ett handfast redskap för att i ett tidigt skede samla skola, elevhälsa och föräldrar kring en elevs problematiska skolfrånvaro. Eagle riktar sig mot låg- och mellanstadieelever och bygger på fem möten som planeras in under en termin.
Föräldramedverkan viktig
Föräldrarna är nyckelspelare, och är med vid alla fem mötena.
Det första, tredje och femte mötet är kartläggande. Då går föräldrar, skolpsykolog, mentor och någon från elevhälsoteamet igenom omständigheterna för just det barnet. Vilka är elevens personliga utmaningar? Hur är klassen och miljön under rasterna? Finns det något hemma som skapar oro och ångest?
Den andra och fjärde träffen kallas rådgivningsmöten, och då har föräldrarna möjlighet att ”prata ut” lite mer. Då möts bara skolpsykolog och föräldrar, och man pratar mycket om föräldrarnas känslor och upplevelser,
– Den förälder finns inte, säger Malin Olsen, som inte själv får ångest när barnet har det. Ett barn som kanske skriker och gråter, morgon efter morgon – vad är bäst för det barnet?
Vill men klarar inte av det
I Eagle-modellen ingår också en schemagenomgång tillsammans med barnet. En mentor, elevkoordinator eller kurator ställer frågor om barnets upplevelser i olika situationer och miljöer, från hens morgon och längs med skoldagen. Målet är att identifiera vad som funkar, vilka situationer som är hanterbara men utmanande och vad som fungerar dåligt.
– Många barn med problematisk skolfrånvaro tycker om att vara i skolan. De vill gå dit. Men de klarar av olika anledningar inte av det.
Eagle-modellen finns än så länge bara i Malmö. I Malin Olsens pågående avhandlingsarbete ligger fokus på att utvärdera hur bra den fungerar.
– Min kliniska erfarenhet säger att detta är effektivt och ger resultat i de allra flesta fallen, säger Malin Olsen.
Eagle-modellen
Eagle-modellen (Early absenteeism guide for lifelong education) riktar sig till skolor och föräldrar till yngre skolbarn (låg- och mellanstadiet) med begynnande frånvaroproblematik. Modellen bygger på KBT (kognitiv beteendeterapi) och inlärningspsykologi och fokuserar mycket på samarbete mellan skolpersonal och föräldrar.
Modellen finns än så länge bara i Malmö. Ett fåtal skolor använder den systematiskt, medan ganska många har använt den någon gång.
Källa: Psykolog Malin Olsen, doktorand vid Lunds universitet
Text: ERIKA SVANTESSON