Glutenintolerans är ett ökande problem. En ny avhandling från Lunds universitet visar att en ogynnsam start på livet, t.ex. medfödda missbildningar eller sämre socioekonomiska förhållanden, kan öka risken att drabbas.
I avhandlingsarbetet konstaterades en förhöjd risk för pojkar att insjukna i celiaki (glutenintolerans) före två års ålder om modern levde på socialbidrag året före barnets födelse.
– Dessa mödrar är en utsatt grupp i samhället som kan ha sämre förutsättningar att ta till sig hälsoråd, eller har sämre hälsa själva som i sin tur leder till att deras barn exponeras för ogynnsamma faktorer som kortare amningsperiod, berättar Carl Johan Wingren, läkare och doktorand vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö.
Däremot för flickor hade moderns socioekonomiska förhållande ingen betydelse för insjuknandet i glutenintolerans.
– Vi kan i nuläget inte säga vad vårt resultat beror på och fler studier behövs inom området, säger Carl Johan Wingren.
Tätare sjukvårdskontakter kan ha betydelse
I sin avhandling konstaterar han också samband mellan glutenintolerans och missbildningar hos barnet. Sedan tidigare är samband mellan kromosomavvikelser som Downs syndrom och glutenintolerans flitigt rapporterat. Däremot är sambandet med hjärtmissbildningar hos barnet mindre känt.
Även här behövs mer forskning kring orsakerna, men eventuellt har vårdmönster och diagnosticering betydelse för de aktuella resultaten, menar Carl Johan Wingren. Missbildningar hos barnet kan medföra att kontakterna med hälso- och sjukvården är tätare och därmed att symtom på glutenintolerans lättare fångas upp.
Viktigt med tidsperspektivet vid immigrantstudier
I en annan del av avhandlingsarbetet studeras glutenintolerans hos immigranter, och Carl Johan Wingren sätter frågetecken för resultaten i en del tidigare genomförda studier. Det är alltför lätt att dra slutsatsen att det i huvudsak är genetiska skillnader som förklarar varför en del länder, som t.ex. Sverige, har en högre förekomst av glutenintolerans, menar han.
Avhandlingsarbetet stödjer denna tes. Genom att följa immigranter i Sverige över längre tid noterades att risken för glutenintolerans hos barn som föddes i Sverige, dvs. det som brukar kallas andra generationens invandrare, hängde samman med hur länge modern vistats i Sverige.
– Med tiden anpassar sig många till svenska levnadsvanor, till exempel gällande kost och amningsvanor. Det kan också handla om att man blir bättre på navigera i det svenska samhället och då speciellt inom hälso- och sjukvården. Följden skulle kunna bli att fler diagnosticeras, berättar Carl Johan Wingren.
Kunskaper om miljöns roll kan lägga grund för förebyggande arbete
Eftersom det kan vara svårt att upptäcka glutenintolerans hoppas Carl Johan Wingren att fördjupad kunskap leder till att det i framtiden blir enklare att identifiera riskgrupper. Genom att identifiera miljöfaktorer som ökar risken för glutenintolerans kan sjukdomen också förebyggas.
Ett flertal nationella register, bl.a. det medicinska födelseregistret och slutenvårdsregistret, utgör bakgrundsmaterial till studierna. Samtliga ca 790 000 barn som föddes i enkelbördor i Sverige 1987-1993 har ingått i studierna.
De populationsbaserade metoderna har kompletterats med en analysmetod som studerar samband inom syskonpar och som bidrar till att svara på om det finns orsakssamband.
Text: BJÖRN MARTINSSON
Artikeln är tidigare publicerad som pressmeddelande från Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, 29 november 2012
