– Ibland får jag nypa mig i armen när jag ser vilket genomslag artrosskolan har fått.
Jag började utveckla konceptet med artrosskola för åtta år sedan efter att jag i min avhandling sett hur mycket kunskap det fanns om träning vid artros. Nu har det växt till artrosskolor över hela landet.
Carina Thorstensson är sjukgymnast och ansvarig för BOA-registret, det nationella kvalitetsregister som följer upp resultatet av träningen i artrosskolan. När hon 2005 ville gå vidare efter sin avhandling och sprida kunskapen till sina sjukgymnastkollegor, tog hon fram konceptet med artrosskolor.
– Det visade sig att ungefär samtidigt hade ortopeder i Lund och Göteborg funderat på samma sak, berättar Carina Thorstensson. Även de hade märkt att många kom till operation utan att först ha fått träffa en sjukgymnast. Tack vare deras erfarenhet av register kunde vi tillsammans bygga upp BOA-registret, som sedan 2010 samlar data från artrosskolorna.
Rädd för att träning skadar lederna
Varje år sammanställer BOA-registret en årsrapport med de viktigaste trenderna man sett i artrosskolan under året som gått. Sedan starten för fyra år sedan har 20 000 människor deltagit i artrosskolans verksamhet.
– Bland annat ser vi att det är otroligt vanligt att man är rädd att skada sina leder om man rör på sig, och att det faktiskt är vanligast hos män, berättar Carina Thorstensson. Varför det är så vet vi inte, men vi ser ju också att män oftare väljer att avbryta artrosskolan och att i stället operera sig.
Tror felaktigt att leden är utsliten
Fortfarande förmedlas på många håll bilden att artros betyder utslitna leder, även av många inom vården.
– Får man höra att leden är försliten tror man ju att den är utsliten och blir rädd att använda den. Vi ser också i BOA-registret att mer än 80 procent av deltagarna i artrosskolan har blivit röntgade innan de kommer till artrosskolan, trots att Socialstyrelsens riktlinjer säger att diagnosen artros ska ställas utan röntgen.
Missar rätt behandling i tid
Många gånger kommer smärtan vid artros långt innan något syns på röntgen. Risken att förlita sig på röntgenbilder är att många patienter riskerar att inte få rätt behandling i tid.
– Vi vet att ungefär hälften av dem som har ont har inga förändringar på röntgen. Och att ungefär hälften av dem som har förändringar på röntgen har inga symptom. Så röntgen kan också leda till att man skrämmer upp någon i onödan. På det viset är röntgen ett väldigt trubbigt instrument. Det kan användas för att utesluta att det är något annat, som en knäskada, tumör eller liknande, men misstänker man inte något sådant så behöver det inte användas.
Följa sjukdomens förlopp
Om några år kommer registret också att kunna generera ännu mer kunskap när det blir möjligt att samköra det med andra register som till exempel olika protesregister.
På så sätt kan forskarna följa sjukdomen från att värken börjar till att en konstgjord led eventuellt behövs.
Text: NINA NORDH
