Vid Lunds universitet har professor Yvonne Lundberg Giwercmans team utvecklat ett munsvabbtest som gör det enklare att anpassa hormonbehandlingen vid provrörsbefruktning. Tack vare testet kommer chanserna för graviditet vid IVF att förbättras. Hur känns det för teamet?
– Fantastiskt! Det finns egentligen inget bättre ord. För forskare är det en dröm att se sin forskning omsättas i konkret nytta för andra människor. Med testet ökar sannolikheten för lyckad IVF-behandling, för att få ett levande barn.
Det finns en övertro på IVF-behandlingar. Ungefär 75 procent av alla försök misslyckas och upp till 20 procent av kvinnorna får biverkningar, en del så allvarliga att de måste söka vård akut. Valet av hormonbehandling är en bidragande faktor, och en stor u tmaning är att vården idag till viss del måste gissa vilken behandling som passar kvinnan bäst.
I studien ingick 1 466 kvinnor varav 475 lottades till två olika hormonbehandlingar medan de övriga utgjorde kontroller. Sedan kartlades gener med betydelse för befruktning genom så kallad gensekvensering, med fokus på de gener som styr hormoner viktiga för äggproduktion.
Svårt att hitta rätt hormon
Med konventionella metoder finns inget enkelt och snabbt sätt att göra det på IVF-klinikerna.
– Inom fertilitetsvården saknas idag en kliniskt användbar markör för att avgöra vilken typ av hormon som bör väljas vid hormonstimulering. Istället får läkaren förlita sig på sin erfarenhet.
Testet tas med en tops på insidan av kinden och inom en timme avläses beskedet om vilken typ av hormonbehandling patienten sannolikt har mest nytta av. Det kräver ingen avancerad utrustning för att genomföras eller tolkas. Studien visade att rätt behandling gav fler barn.
– Vi visade att den relativa sannolikheten att föda barn med hjälp av IVF ökade med 38 procent när valet av hormon vid äggstocksstimulering anpassades efter en ärftlig variant hos kvinnan.
Färre behandlingar behövs
Antalet tuffa hormonbehandlingar som kvinnor måste underkasta sig för att kunna bilda familj minskar också, och i förlängningen även vårdköerna. Produktionen av munsvabbtestet är redan etablerad och ett internationellt patent har sökts.
– Det innebär att det redan i dag skulle kunna användas vid IVF-kliniker. Men det som återstår innan vi kan kommersialisera det är att vi får CE-märkning av produkten, vilket krävs inom Europa. Så den väntar vi i teamet på.
En CE-märkning innebär att produkten uppfyller grundläggande hälso-, miljö- och säkerhetskrav. Nästa utmaning för forskarna blir att nå ut till IVF-klinikerna och informera om testet.
– Men intresset bland ofrivilligt barnlösa par och deras anhöriga har varit överväldigande och gensvaret från vårdpersonal har varit genomgående positivt, så förhoppningsvis når vi ut.
TEXT: AGATA GARPENLIND
