När skärmar tar för mycket tid från mänsklig interaktion och fysisk läsning, påverkas barns inlärning negativt och deras språkinlärning fördröjs. Digital utveckling har blivit en allt större utmaning för skolan.
Fram till för drygt tio år sedan var Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet och hennes forskargrupp inriktade på potentialen i digitala lärresurser. Men ju mer de studerade digitalisering i svensk skola, desto mer bekymrade blev de. De valde därför, av både vetenskapliga och etiska skäl, att också undersöka digitaliseringens ”darkside”. Agneta Gulz menar att internetuppkopplade skärmar medför framför allt två fallgropar.
– Den första är att de erbjuder en mängd lättåtkomliga alternativ och snabba belöningar, vilket undergräver vår uthållighet. Den andra är att plingande notiser och möjligheten att ha flera appar igång samtidigt, gör att vi lätt växlar mellan uppgifter. Multitasking splittrar vår uppmärksamhet och fragmenterar lärandet. Framför en skärm får barn helt enkelt inte optimala förutsättningar för inlärning.
Får svårare att lyssna
Återkommande och intensiv sensorisk stimulering stimulerar hjärnans belöningssystem. Efterhand sker en gradvis tillvänjning, så att personen behöver stimulansen för att må bra. Barn kan då få betydligt svårare att hantera mer stillsamma och långsamma aktiviteter, som att sitta och lyssna på någon som läser högt, eller att själv läsa en bok.
– För att överhuvudtaget kunna lära sig saker behövs vissa grundläggande förmågor som uppmärksamhet, motivation och uthållighet. En fjärde avgörande färdighet för lärande, är en relationell förmåga – det vill säga förmågan att samspela med och lära av andra.
Rekommendationen i Sverige är att barn under två år inte alls ska använda skärmar. Så små barn kan inte skapa mening av det som händer på skärmen. Det blir som ”tomma kalorier” och även om barnen tycker att det är roligt, lär de sig ingenting. Istället kan det skapa problem, eftersom det finns inbyggda förstärkningsmekanismer i datorprogrammen som gör att vi vill ha mer. Agneta Gulz understryker att det finns en anledning till att man pratar om skärmtid. Om den digitala användningen blir för omfattande, spelar det ingen roll hur bra ett digitalt läromedel är – det stjäl ändå tid från det mest värdefulla lärandet där vi möts ansikte mot ansikte i ett gemensamt socialt och fysiskt rum.
– De bästa förutsättningarna för barns och ungas kunskapsutveckling, särskilt i årskurserna F – 6, ges av en analog infrastruktur för lärande, kompletterad med inslag av digitala verktyg.
Ju yngre barn, desto viktigare att begränsa tiden, för att inte få ett underskott av interaktionen med andra, samt av rörelse och sömn. Forskning visar att barn i fyra–femårsåldern som tillbringar mer än två timmar per dag framför skärmen, får sämre förmåga till social interaktion och även en försenad språkutveckling.
– Att samtala med andra och lyssna på någon som berättar är kraftfulla sätt att träna uthållighet, fokus och hänsyn. Vi människor är inställd på att reagera på andra människors känslomässiga signaler – men dessa signaler går inte genom skärmen särskilt väl.
Lära sig läsa bättre i böcker
Barn är också biologiskt programmerade att utforska och undersöka föremål i den fysiska världen och det finns en stor mängd kopplingar mellan hand och hjärna. Detta är något som går att dra nytta av i tidig läsundervisning. För ungefär en tredjedel av alla barn är läsinlärningen nämligen en rejäl kamp, eftersom hjärnan inte är förberedd på att koppla samman abstrakta visuella bokstavssymboler med ljud och ord. Men barn som får skriva bokstäverna för hand snarare än klicka fram dem på ett tangentbord eller svepa fram dem på en skärm, har en fördel i inlärningen. Det stärker nämligen de delar av hjärnan som känner igen olika bokstäver, eftersom det motoriska är så starkt kopplat till det perceptuella.
Mobilfria skolor för bättre resultat
Det finns studier som visar att elever rör sig mer och multitaskar mindre när de pluggar, när de inte har sina mobiler. Förra året fick vi en ny lag i Sverige som ger skolor större befogenheter att begränsa mobilanvändning under skoltid. Agneta Gulz menar att det inte är en dag för tidigt. Hon är övertygad om att de skolor som begränsar mobilanvändning och digitala läromedel, kommer att få elever med betydligt bättre kunskapsutveckling.
– Förebilder är också oerhört viktiga och barns användning av digital teknik speglar ofta föräldrarnas – ju mer föräldrarna använder, desto mer använder barnen. Vi behöver verkligen tänka igenom vilka erfarenheter vi ger våra barn när de är små, för att inte stänga dörren för dem att lyckas längre fram i livet, avslutar hon.
TEXT: ÅSA HANSDOTTER
