Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Aktiviteter i vardagen är också träning

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
rullator
Foto: Colourbox

Den som åldras med en funktionsnedsättning kan många gånger känna ålderskrämporna smyga på tidigare än vanligt. Att vara fysiskt aktiv kan motverka åldrandets effekter, men vad gör man om funktionsnedsättningen får dig att inte kunna eller orka träna? En avhandling från Lunds universitet försöker hitta svaret på den frågan.

Hos friska äldre har fysisk aktivitet bra effekt på hälsa och överlevnad, men alla har inte möjlighet att träna så mycket.  För den som har  neurologiska funktionsnedsättningar, som stroke, MS eller Parkinsons sjukdom, märks många gånger åldrandet tidigare. De är svagare från början och orkar med mindre.

Cecilia Winberg
Cecilia Winberg. Foto: Kennet Ruona

Cecilia Winberg presenterade strax före jul sin avhandling om hur personer med sena effekter av en polioskada upplever sina begränsningar när det gäller fysisk aktivitet. Det är vanligt att de som har haft polio som barn, även i lindrig form, får tilltagande besvär när de blir äldre i form av muskelsvaghet, trötthet och smärta i muskler och leder. Det gör att de ofta avråds från fysisk aktivitet i traditionell mening.

Bryta stillasittandet ofta

– Många gånger är det inte möjligt för de med postpolio, eller andra neurologiska funktionsnedsättningar, att kunna träna det som brukar rekommenderas – det vill säga med måttlig eller hög intensitet, säger Cecilia Winberg. Det jag däremot såg var att många var fysiskt aktiva på andra sätt i sin vardag.  Det viktigaste för hälsan är att vara aktiv en större del av dagen och att ofta bryta stillasittandet.

I studien märkte Cecilia Winberg att alla inte varit medvetna om att aktiviteten i vardagen är så betydelsefull. Det fanns de som hade haft dåligt samvete för att de inte orkade gå till gymmet, men när hon pratade mer med dem om deras vardagsaktiviter visade det sig att träningen de fick genom att gå och handla, vara med barnbarnen och så vidare räckte väldigt långt.

Fokusera mer på friskvård

promenad
Foto: Colourbox

– I mina intervjuer blev det tydligt att de flesta ville vara aktiva, men att de kunde behöva mer stöd från en rehabiliteringsklinik eller av primärvården. Det är också viktigt att prata mer om livsstilsfrågor med de personer som har en funktionsnedsättning. Det blir så lätt att vården bara fokuserar på funktionsnedsättningen och inte det friska.

Oavsett funktionsnedsättning mår alla bättre av en bra livsstil, betonar Cecilia Winberg. Samtidigt finns många gånger en okunskap i samhället och bristande tillgänglighet till den friskvård i form av gym och liknande som andra utan funktionsnedsättning använder.

Bredare syn på fysisk aktivitet

Jag frågar Cecilia Winberg vad hon framför allt tar med sig från sitt avhandlingsarbete nu när hon börjar arbeta kliniskt igen som fysioterapeut (det som tidigare kallades för sjukgymnast).

– Jag har fått en bredare syn på vad fysisk aktivitet innebär för någon med en funktionsnedsättning, och att det är så viktigt att hitta det man själv vill göra. Jag kommer bland annat att fråga mer om vad de tyckte om att göra innan de fick sin funktionsnedsättning för att lättare hitta motivation till att vara fysiskt aktiv. Jag vill hjälpa personer med funktionsnedsättning att ta steget från sjukvård till friskvård, avslutar Cecilia Winberg.

Text: NINA NORDH

Läs en mer utförlig artikel om Cecilia Winbergs avhandling 2014 om fysisk aktivitet vid postpolio: Viktiga prioriteringar vid postpolio

 

 

 

Läs mer om:

 

rehabilitering postpolio

TEMA: Att åldras med funktionsnedsättning

I en serie artiklar berättar forskare vid Lunds universitet mer om sin forskning kring att åldras med en funktionsnedsättning.

Temaveckans alla artiklar: 

Vara aktiv i vardagen nyckeln till hälsa

Rehabilitering är mycket mer än bara träning

Mindre aktiv på grund av rädsla för fall

Hjärnskador efter fall hos äldre allt vanligare

Aktiviteter i vardagen är också träning

Viktiga prioriteringar vid postpolio

Första generationen äldre med utvecklingsstörning

Fredagen den 6 februari 2015:

  • Ryggmärgskada inget hinder för en god ålderdom
  • Äldre män vinner mest på elskoter

FAKTA om post-polio

I Sverige lever just nu 15 000 till 20 000 människor som tidigare i livet har haft polio, en virussjukdom som vi numera vaccinerar alla små barn emot. Polioviruset sprids via infekterat vatten och avlopp och kan skada nervsystemet i ryggmärgen. Det leder till förlamningar och muskelsvaghet i armar, ben och/eller hals. Hos 70 till 80 % av dem som haft polio som unga finns en risk att senare i livet drabbas av så kallad post-polio då nervceller tillbakabildas.  Symptom vid post-polio är muskelsvaghet, trötthet och smärta vilket bland annat leder till svårigheter att röra sig. Trots att polio näst intill är utrotat finns i hela delar av världen många yngre personer som lever med post-polio.

Källa: Jan Lexell, överläkare vid Sektion Rehabiliteringsmedicin vid Skånes universitetssjukhus och personskadeförbundet RTP.

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Viktiga prioriteringar vid postpolio

Sjukvårdsrådgivningen 1177.se om polio

Personskadeförbundet RTP om polioskada

Vetenskaplig information

Cecilia Winberg är fysioterapeut och disputerade 2014 med avhandlingen ”Physical activity in persons with late effects of polio” i forskargruppen ”Rehabiliteringsmedicin”, Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet. Nu är hon kliniskt verksam som fysioterapeut med fokus på neurologiska funktionsnedsättningar.

Cecilia Winbergs avhandling 2014: Physical activity in persons with late effects of polio

Hemsidan för forskargruppen rehabiliteringsmedicin 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!