Personer som nyligen har insjuknat i typ 2-diabetes behandlas i dag oftast med metformin. Läkemedlet har använts i decennier och är välkänt för sin förmåga att sänka blodsockret. Men kan de nyare glukossänkande läkemedlen, som gör att man kissar ut sockeröverskottet, ge bättre skydd mot allvarliga diabeteskomplikationer?
Det är utgångspunkten för den stora svenska forskningsstudien Smartest. Den undersöker om läkemedel med SGLT2- hämmare kan förebygga komplikationer bättre än metformin hos personer med nydiagnostiserad typ 2-diabetes.
– Vi vet att metformin sänker blodsockret effektivt, men det finns väldigt begränsad evidens för att läkemedlet skyddar mot hjärt-kärlsjukdom, njursvikt och andra diabeteskomplikationer. Det är den kunskapsluckan vi vill fylla, säger Louise Bennet, specialistläkare i allmänmedicin och internmedicin och adjungerad professor vid Lunds universitet. Hon är ansvarig för den skånska delen av studien.
Läs hela vår tidning om: Diabetes – från vetenskap till vardag
NY TIDNING: Diabetes – från vetenskap till vardag – Vetenskap och Hälsa
Kissar ut sockret
Under de senaste tio åren har SGLT2- hämmare fått en allt viktigare roll i diabetesvården. Läkemedlen fungerar genom att blockera SGLT2, ett transportprotein i njurarna som normalt återför socker från urinen till blodet. Resultatet blir att överskottsglukos lämnar kroppen via urinen, vilket sänker blodsockret.
Internationella studier har samtidigt visat att SGLT2-hämmare kan minska risken för försämring av hjärt-kärlsjukdom, hjärtsvikt respektive njurfunktion hos patienter med typ 2-diabetes som redan har sådana sjukdomar. Men om samma skyddande effekt finns hos personer som ännu inte utvecklat komplikationer vet man inte.
– Det är just den gruppen vi studerar. Deltagarna hade typ 2-diabetes, men ingen etablerad hjärt-kärlsjukdom, hjärtsvikt eller njursvikt när de inkluderades i studien, säger Louise Bennet.
Smartest är en randomiserad multicenterstudie som pågått sedan 2019. Deltagare med nyupptäckt typ 2-diabetes från ett 40-tal svenska vårdcentraler har lottats till behandling med antingen metformin eller SGLT2-hämmare. Därefter har forskarna kunnat följa deras hälsa och utveckling av komplikationer genom bland annat Nationella diabetesregistret, Patientregistret och Dödsorsaksregistret.
Fakta: Smartest-studien
Smartest står för ”SGLT2-hämmare eller metformin som standardbehandling vid tidig diabetes Typ 2”. Det är en. Det är en randomiserad kontrollerad multicenterstudie som leds från Uppsala vars syfte är att jämföra SGLT-2-hämmaren dapagliflozin med metformin som första linjens behandling av tidig typ 2-diabetes.
2072 studiedeltagare har rekryterats och sedan lottats till att få antingen metformin eller dapagliflozin. Uppföljningen har gjorts inom den vanliga primärvården. Resultaten har samlats in via nationella sjukvårdsregister såsom Nationella diabetesregistret och Patientregistret.
Källa: Uppsala universitet
I Skåne har omkring 400 deltagare rekryterats och följts längs med vägen. Forskarna undersöker bland annat insjuknande i hjärtinfarkt, stroke, hjärtsvikt, njursvikt och död bland studiedeltagarna.
– På många områden inom medicinen lutar sig forskningen mot observationsstudier. Här kan vi genom den randomiserade studiedesignen, där deltagarna lottas till olika behandlingsgrupper, få bättre vetenskapliga belägg för vilken behandling som ger bäst skydd på lång sikt.
Framtida riktlinjer
De första resultaten från Smartest-studien kommer att presenteras vid en internationell diabeteskongress i höst. Louise Bennet tror att deras resultat kan få stor betydelse för framtida riktlinjer inom diabetesvård.
– Typ 2-diabetes går ner i åldrarna på grund av en miljö som alltmer främjar övervikt. Om vi kan förebygga komplikationer redan tidigt i sjukdomsförloppet finns det möjlighet att förbättra både livskvalitet och långsiktig hälsa för många, inte minst våra yngre patienter, säger Louise Bennet.
TEXT: ERIKA SVANTESSON