Podd: Smartklockan – hälsokontroll på gott och ont
Carl Magnus Olsson
Och i de studierna så såg vi väldigt tydligt när semesterperioder är, för man ser ganska tydligt hur pulsen går ner hos människor. Man ser hur den här variationen i hjärtrytm, alltså den återhämtar sig också.
Jenny Loftrup
Smarta klockor på handleden och mobiler i fickan. Vår hälsa ska hackas och trackas med smartklockor som ständigt räknar våra steg och som kan mäta puls, hjärtrytm och syresättning i blodet och sömn. Men vad säger egentligen de här siffrorna om vår hälsa? Får de oss att träna mer och sova bättre? Vad gör det med oss att tänka på vår kropp som en maskin som ständigt kan optimeras? Kanske blir vi sämre på att lyssna på kroppens egna signaler. Det ska vi prata om idag tillsammans med Carl-Magnus Olsson, forskare i datavetenskap vid Malmö universitet. Välkommen hit.
Carl Magnus Olsson
Tack för det.
Jenny Loftrup
Du och din forskargrupp, ni forskar ju på wearables och bärbar teknik som smartklockor och mobiler. Och ibland kan det ju vara ringar också har jag fått lära mig.
Carl Magnus Olsson
Ja, det stämmer mycket väl. Det har blivit väldigt populärt på senare år med just ringar.
Jenny Loftrup
Och som kan användas då för att mäta hälsa. Och så framförallt så jobbar ni med hur tekniken kan hjälpa till vid sjukdom.
Carl Magnus Olsson
Ja, det stämmer. Det är ju man kan ju tycka många gånger att den här typen av ja prylar som man hoppar av armen eller fingrarna eller liknande de samlar in väldigt mycket data. Så varför är inte sjukvården? Varför är inte ens läkare mer intresserad av den datan är det nog många som funderar över? Och det är också en hel del läkare som funderar. Kan vi inte använda den datan? Så precis där kommer vi in som forskningsgrupp.
Jenny Loftrup
Ja, för det är mer känt liksom att det var årets träningstrend med smartklocka och så vidare. Jag ser ju där att du har en smartklocka på armen. Vad brukar du själv mäta?
Carl Magnus Olsson
Ja, alltså, men mycket använder jag den för att hålla lite koll så att min mitt hjärta verkar vara ungefär enligt vad det brukar vara. Pulsen avviker inte alltför mycket och avviker pulsen så tänker jag på, OK, hur känner jag mig egentligen? Har jag på väg att få gå någon förkylning eller lite feber eller något sånt där? Så jag har den lite grann som en. En extra sak att titta på för att dubbelkolla har jag rätt uppfattning om hur min kropp mår just nu. Jag tittar också på hur pass aktiv jag är, kanske inte alltid bara i antal steg, utan också om jag har rört mig i flera områden än runt huset till exempel, bara för att det kan vara bra att ha lite koll på det.
Jenny Loftrup
Du har ju varit elitidrottare, alltså längdskidåkare. Var det då ditt intresse väcktes för att börja mäta din kroppsprestanda?
Carl Magnus Olsson
Ja alltså egentligen. Förmodligen så var det nog så, men den här typen av teknologi när jag var elitåkare var väldigt länge sedan så vi samlade väldigt mycket data manuellt. Vi skrev ner väldigt mycket på papper. Det var väldigt mycket dagböcker, alltifrån intervaller. Det var en hel del tidtagning ute i spåret som man kanske själv använde, men det var en gammal sån här klassisk friidrottsklocka. Man tog tid på allting och så vidare. Medan nu för tiden är det ju någonting som de flesta idrottare. De använder ju de här aktivt under träningspass och tillåts det även under tävling så använder man också under tävling. Sen förmodligen så var det nog så, men den här typen av teknologi när jag var elitåkare var väldigt länge sedan så vi samlade väldigt mycket data manuellt. Vi skrev ner väldigt mycket på papper. Det var väldigt mycket dagböcker alltifrån. Intervaller det var en hel del tidtagning ute i spåret som man kanske själv använde, men då var det en gammal sån här klassisk friidrottsklocka. Man tog tid på allting och så vidare. Medan nu för tiden är det ju någonting som de flesta idrottare. De använder ju de här aktivt under träningspass och tillåts det även under tävling så använder man också under tävling för att bättre kunna förstå till exempel om man håller på i en ut i en prestationssport så är det ju. Bra att veta, håller man på att gå in i väggen eller liksom den typen av saker, har man för mycket mjölksyra.
Jenny Loftrup
Då kan man också se om man behöver mer återhämtning, om man ska träna ett lugnare pass dagen efter.
Carl Magnus Olsson
Exakt, på våran tid så fanns det väldigt stort fokus på att träna mer hela tiden, men tittar man på elitåkare idag så tränade de ungefär lika många timmar som vi gjorde på den tiden, eller alla gjorde på den tiden. Men de tränar betydligt smartare, att de har mer tydliga vilopauser, större variation i träningen, så de får också ut väldigt mycket mer.
Jenny Loftrup
Man tittar på sin klocka där så får man veta hur många steg man har gått eller hur pulsen ligger eller hur man har sovit. Men vad kan egentligen en smartklocka mäta tillförlitligt?
Carl Magnus Olsson
Puls är relativt bra. Antal steg är relativt bra också. Speciellt om man ägnar sig åt en idrott om man till exempel startar att man ska ut och springa. Visst då startas en speciell algoritm som går på klockan som är särskilt anpassad just för att springa. Då blir den mycket mer precis och även vilken GPS position så att den håller koll på var är jag? Däremot så är de de mätningar som sker kontinuerligt under dagen. De är oftast för att batterierna ska räcka längre så är de oftast. Kanske varje minut eller varje femte minut till och med. Eller vissa fall, om man tittar på till exempel EKG eller liknande, så tar man dem bara, att de går bara igång när man väljer att starta dem, för de tar väldigt mycket batteritid.
Jenny Loftrup
Och om man då ligger och vilar och ändå har hög puls, så ser man det på sin smartklocka. Hur ska man tolka ett sådant enstaka värde?
Carl Magnus Olsson
Ja, just ett sånt ensakat värde ska man nog kanske notera, men man ska inte nödvändigtvis göra någonting av det. Sanningen finns inte i sensorerna i sig, utan man behöver nog titta lite grann på trender över tid för att kunna förstå hur man egentligen mår.
Jenny Loftrup
Och hur är det med stress då? Kan de mäta hur stressad man är?
Carl Magnus Olsson
Ja, stress går utmärkt att mäta. Däremot är det väldigt svårt att tolka stress.
Jenny Loftrup
För den kan vara både positiv och negativ. Det är inte dåligt att vara stressad.
Carl Magnus Olsson
När man till exempel gör någonting fysiskt, kroppen reagerar med en stressreaktion då, det är positiv stress då. Och det är ju helt enkelt så att ens kardiovaskulära system, alltså blodomloppet i princip, det jobbar extra hårt just under den perioden och då är det någonting som man har väldigt mycket nytta av senare efter. Man ökar sin livslängd och så vidare med allt sånt här så att det är ju positiv stress sen om man aldrig vilar om man aldrig återhämtar sig. Det är då den negativa stressen blir. Men det är också så att den psykiska stress vi känner den påverkar också kroppen biologiskt så att man man reagerar ju helt enkelt så att man får högre puls. Man får andra typer av problem. Det är väldigt nyttigt att titta på den här stressstatan, men man behöver komma ihåg vad gjorde man de olika tillfällena? För ibland har man gjort något aktivt och det var bra. Ibland har man hög stress för att man har suttit stilla på jobbet på kontoret och då kanske det är negativ stress.
Jenny Loftrup
Och om man har några månader som man har mätt då så kanske man kan se att jo, jag är mer stressad när jag är på jobbet än när det är helg eller när det är jobb och semester.
Carl Magnus Olsson
Ja, det är väldigt tydligt till exempel om man tittar, jag har i tidigare projekt jobbat med konsumentprodukter som har sålts i många miljoner runt om i världen. Och i de studierna så såg jag väldigt tydligt när… semesterperioder är när ledigheter är. För man ser ganska tydligt hur pulsen går ner hos människor. Man ser hur den här variationen i hjärtrytm, alltså den återhämtar sig också så att man får större variation i hjärtrytmen, vilket är ett tecken på att man är avslappnad och det går inte för fullt nästan hela tiden.
Jenny Loftrup
Och då kan man lära sig att förstå sin kropp bättre. Men varför ska man till exempel mäta syresättning i blodet?
Carl Magnus Olsson
Syresättningen i blodet är ju väldigt viktig. Just ur ett läkande perspektiv, för att har man låg syresättning i blodet så går egentligen kroppen hela tiden och försöker kompensera för det. Man får högre puls för att det måste gå mer blod genom lungorna för att få ut, eller för att egentligen blodet ska kunna ta upp nog med syre för resten av kroppens behov.
Jenny Loftrup
Och kan det vara ett tecken på en infektion eller en förkylning?
Carl Magnus Olsson
Exakt. Så man ska ju inte tro att man är döende bara för att man har… låga siffror, men det är om det är så det är väldigt stor variation mellan dag, tid och nattetid. Så är avvikelsen väldigt stor så man har väldigt låg syresättning i blodet nattetid, då kan det vara att man till exempel har slappné av någon typ, så att man har något sömnproblem, så man kanske inte får nog med syre nattetid.
Jenny Loftrup
Men annars då, om det är att en förkylning är på gång och så då får man sämre syresättning. Varför ska man mäta det? Man känner ju när man håller på att bli förkyld.
Carl Magnus Olsson
Det är en bra fråga och det är lätt att tänka. Jo, men det är klart att man känner det, men vi är också oerhört duktiga som människor på att ignorera hur vi egentligen känner oss och bara köra vidare. Så på så sätt så kan alla små ledtrådar som får en att ja, men vänta nu, titta här nu på din kropp. Hur mår du egentligen? Vi kanske ska rekommendera en avslappningsövning för att se om stressnivån går ner. Sådana saker kan vara väldigt nyttigt.
Jenny Loftrup
Så jag är nyfiken här på vad du tror att då de här smarta klockorna och mobilen och vad det gör med vår motivation för inom psykologin så är det ju baskunskap att inre motivation alltså sånt som kommer inifrån en själv och som inte handlar om yttre belöningar eller eller straff för den delen längre att det är lättare att hålla i nya goda vanor om man är motiverad inifrån. Jag tänker på en löpare. bara som är ute och springer. Före mätandes tid tänker jag att fler, man sprang, man tyckte det var skönt att springa, det kändes bra efteråt för sin egen skull. Men nu handlar det ju också om att man ska logga kroppens prestation, man ska berätta på sociala medier hur långt man sprang och hur fort man sprang. Och beteendevetarna kallar ju det för att man vill ha en digital spegeleffekt. Det räcker inte med att springa för springandets skull, utan… Andra ska liksom följa dina siffror och dina framsteg och du själv också. Det är ju nästan som om man inte mätte när man sprang så har det nästan inte hänt.
Carl Magnus Olsson
Så den tendensen finns definitivt. Det här delar jag väldigt många som idrottar, absolut, mellan de som tycker att teknologin har en sämre bild av hur jag egentligen mår just nu. Jag känner mig just nu jämfört med min inre signal för hur jag egentligen mår. Sen är det ju också alltså att det förändrar ju väldigt mycket bilden av ens träning och här är ju en del av de här träningsprogrammen som finns ofta med smarta klockor till exempel. De är väldigt trubbiga. De har tendensen att tycka att om du gör mer så är det bättre i alla lägen. Det rimmar ganska dåligt med den här bilden av att man faktiskt måste vila också för att återhämta sig så att man har en möjlighet att prestera ännu bättre.
Jenny Loftrup
Eller om man blir sjuk eller skadad, man kan inte träna längre och då får man väldigt dåliga värden där på sin smartmobil. Kan inte det leda till någon slags prestations-?
Carl Magnus Olsson
Ja, absolut. Det kan ju vara så att man till och med får påminnelser från klockor att nu är det dags för dig att röra dig. Du har varit väldigt passiv på sistone, så ligger man med 38 grader, 40 graders feber eller vad man nu än har. Men jag kan också dra ett exempel, om man tittar på till exempel cyklister. Cyklister är ju som träningscyklar väldigt mycket när de tittar på sin cykling. De har ofta en viss ett viss ansträngning som de vill hålla konstant och det är någonting som om de inte klarar av att hålla den konstant, då tänker de att någonting är fel. Men det kan ju lika gärna vara att det är helt enkelt en lite sämre dag för kroppen. Men då kanske man egentligen får ut ännu bättre av sin träning om man. lär sig att lyssna på kroppens egna signaler över…
Jenny Loftrup
För att kroppen var stressad eller den var…
Carl Magnus Olsson
Ja, det kanske inte var läge att köra ett intervallpass den dagen. Det kanske var bättre att köra ett återhämtningspass, framförallt cykla ur kroppen lite grann. Klockorna kan ju inte riktigt hjälpa en med det, men det kan man ju själv som erfaren träningsperson.
Jenny Loftrup
Men stegtävlingar på jobbet har väl också effekten av att folk går mer steg? Det tycker jag mig jag har sett i alla fall.
Carl Magnus Olsson
Ja, absolut. Alltså det finns definitivt tydliga… Tecken på att social press ökar villigheten att göra någon typ av förändring. Det gäller ju alltifrån organisationsförändringar till att faktiskt vara mer aktiv. Om man normalt inte gör så mycket, att göra det lite mer än ingenting är fortfarande definitivt ett bra steg.
Jenny Loftrup
Och tävlingslustan vaknar ju.
Carl Magnus Olsson
Ja, precis. Och när man gör det tillsammans med sina kolleger så inser man att ja, men vi är ungefär likadana. Så då börjar man också tänka på de socialt positiva delarna med det. Så man får ju mentalt återhämtning på ett helt annat sätt om man är ute och gör någonting som man tycker är avslappnande när man har tänkt på något annat än alla de här dåliga samvetena som man jagar en från jobbet.
Jenny Loftrup
Idag är det ju inte ovanligt att folk försöker optimera sin sömn genom smartklockor. Och då ska man ju mäta när man somnar och när man vaknar, men många försöker också mäta sömnens kvalitet när man går in i olika sömnfaser. Men kan man göra det med en vanlig smartklocka?
Carl Magnus Olsson
Alltså kan kan man såtillvida att de visar konsekvent korrekta siffror. Däremot så är liksom innebörden i de här olika sömntyperna. Så jag jag om man tittar på det i den forskning vi gör mot olika sjukdomar så är det ju oftast så är man mest intresserad av någon typ av. Subjektiv bedömning, hur tyckte du att din sömn var när man väl vaknar så kände man sig som att man sov oroligt eller inte? Och sen vill vi oftast veta när man la sig och när man gick upp och inte nödvändigtvis när man somnade och när man vaknade för att det är väldigt svårt som det är väldigt svårt ändå att göra någonting med den datan.
Jenny Loftrup
Men det är ju många unga som håller på med detta och det finns ju till och med ett begrepp för sömnstress och otosomni. Då var det en forskare vid Stockholms universitet, Casper Karlgren, han gjorde en studio och såg att de som redan hade sömnstress och började mäta, de fick ännu mer sömnstress, för de sov ju då på sin mobil eller klocka hur lite de hade sovit. Då blev det ännu svårare att sova.
Carl Magnus Olsson
Jag tror att man mår bättre av att försöka titta på det om man upplever det som man har haft problem under en tid. Titta på din data då, inte varje morgon. Så jag. Jag tror att det bästa även här. Det är att inte titta varje dag utan försök titta över lite längre tid och när man subjektivt upplever det som att ja, men nu har jag någonting känns fel i kroppen just nu. Vi tittar lite grann på de data då, men inte nödvändigtvis varje dag för det. Man måste också lita på kroppen som system och kroppen är väldigt komplex och den är väldigt duktig på att ta hand om sig själv om det är som man bara lyssnar på den.
Jenny Loftrup
Hur gör du själv så att du jämför ett år med ett annat liksom ditt mående?
Carl Magnus Olsson
Jag brukar titta på, åtminstone halvårsvis eller årsvis, så lite grann tittade jag på hur var min höst i förhållande till min subjektiva upplevelse mer än något annat.
Jenny Loftrup
Och är det aktivitet och puls och sömn?
Carl Magnus Olsson
Ja, jag tittar på alla värden då egentligen. För mig så säger det mest. För jag är ju mest intresserad kanske just av min allmänhälsa och inte nödvändigtvis optimering av träning, för då börjar man titta på lite andra saker. Det är också så att om man tränar väldigt mycket så har man sällan ett problem att sova, utan då sover man ofta för kroppen är så fysiskt trött helt enkelt. Men sitter man i ett kontorsarbete som jag oftast har, då blir det ju mer så att det är allmänhälsan som man kanske speciellt tittar på, inte minst när man börjar bli lite äldre också.
Jenny Loftrup
Ja, det är ju det ju också om man ska hela tiden ska optimera så finns det ju en annan utveckling som är den här att man åldras så att det kan ju inte bli bättre och bättre och bättre hela vägen.
Carl Magnus Olsson
Nej, och det är ju någonting som den här den här eviga jakten efter någonting som är bättre. Det är ju lite grann att sätta ribban på en nivå där man aldrig man kan aldrig riktigt vara lycklig. Man kan aldrig riktigt vara lyckad så att det är ju också någonting som det är en sak om man är. Om man tränar väldigt mycket och man har ett mål av att man man ska tävla på någon viss tävling och prestera så bra som möjligt. Då förstår jag att man vill ha den typen av princip. Men man hittar ju inte lycka av antalet datapunkter man har från sina smarta klockor eller hur bra man sover. Däremot så hjälper det ju naturligtvis ens förståelse för sitt sin egen kropp. För det är otroligt mycket man inte har koll på man hittar på saker. Och och här gäller ju till exempel vad gäller det här med sömn då så att det finns absolut människor som efter de har använt sömnloggning under en period så får man den här sömnstressreaktionen som du pratade om. Men det finns ju också det omvända folk som tror att de sover väldigt dåligt för de går på toaletten två gånger per natt eller tre gånger per natt eller någonting. Men tittar man på sömndatan så somnar de ofta väldigt djupt direkt efter de har varit på toaletten.
Jenny Loftrup
Man kanske också tror att man har legat vaken hela natten, men man har sovit en del ändå.
Carl Magnus Olsson
Ja, alla som lever ihop med någon annan har ju kanske ibland fått höra svaret att du snarkade direkt, du la dig på kudden. Fast själv tänker man att jag har ju inte sovit här så bra, jag tog jättelång tid för mig att somna.
Jenny Loftrup
Men din forskning, den handlar ju mycket om hur man kan använda den här hälsodatan i vården. Vad finns det för fördelar att kunna mäta olika värden? göra det själv med sin smartklocka.
Carl Magnus Olsson
Alltså, det här är ju också så att i vården och för väldigt många sjukdomar man har under en längre period, så ur ett vårdperspektiv är man ju intresserad av allmänhälsan, det är den man försöker förbättra. Så jag menar, i så hög utsträckning som möjligt vill man förstå hur den här personen som man försöker hjälpa, hur den mår i sin hemmamiljö eller till vardags. Varje gång man tar in en patient och så mäter man på ett antal olika sätt, så försöker man ju ofta bilda sig en uppfattning av allmänhälsan, men man mäter vid ett tillfälle. Är det en dålig dag när Karl är lite förkyld, då är det lite sämre mätdag. Får man försöka subjektivt tolka det som läkare och kompensera för det.
Jenny Loftrup
Jag tänkte att ni har ju också jobbat med att ta fram appar för Parkinson-patienter som möter gångmönster, har sandig gång och även handskakningar. Hur går det till?
Carl Magnus Olsson
Ja, det är ju en väldigt intressant studie. Om vi mäter symptomen kontinuerligt i en hemmamiljö eller till vardags så kommer man också ha en större möjlighet att optimera både när man tar sin medicin på dagen och hur mycket medicin man tar för att för att se om det är så att det är dags att puffa in lite till och så har man någon typ av medicinfördelande pump som också används och det det har visat sig vara oerhört effektivt för speciellt de som har väldigt mycket parkinsonkänningar.
Jenny Loftrup
Det kan ju också vara jobbigt att ta sig till sjukhuset. Jag tänker på de som har fötts med medfött hjärtfel och som inte har så bra hjärtkapacitet. Där har ni också gjort en studie.
Carl Magnus Olsson
Absolut, och det är faktiskt en studie som delvis pågår än idag. Just de här patienterna, de har ett hjärtfel som gör att de har i princip halv hjärtfunktion. Och det gör också att de och de har det från väldigt tidig ålder, vilket gör att för att de ska leva ett så långt liv som möjligt så måste de vara väldigt.
Jenny Loftrup
Är det för att de måste träna upp hjärtat och pumpa så mycket blod?
Carl Magnus Olsson
Ja, deras halva hjärta måste ju prestera så nära max som möjligt under så lång tid det orkar. Och det gör ju att de här personerna, de är väldigt motiverade till att de vill ju leva så länge som möjligt och det finns ingen genväg annat än att vara väldigt fysiskt aktiv. Alltså jämfört med oss andra som inte har det felet så har de väldigt mycket uppförsbacke de jobbar i.
Jenny Loftrup
Alltså det är väldigt jobbigt för dem att hålla på sig.
Carl Magnus Olsson
Vissa av de här patienterna kan ha en dag som det är helt omöjligt för dem att göra någonting. Kroppen är så slut. Så där handlar det ju om ett beteende från klockor och appar som är annorlunda än den här standardpersonen som ofta man designar för. Utan istället så kanske det handlar om att inte få en påminnelse om att nu har jag inte gjort någonting på hela dagen. Det kanske är för att jag mår väldigt dåligt just den dagen så att så mycket som möjligt vill man försöka stimulera dem till att själva ta sig ut ur huset, göra lite saker behöver inte tänka att det är några visst tusentals steg, utan det handlar om att göra så mycket som möjligt.
Jenny Loftrup
Du vill också ta fram en stegräknare för folk som sitter i rullstol, att de har inte samma möjlighet idag att mäta sin aktivitet.
Carl Magnus Olsson
Ja, det stämmer. Vi hade ett projekt om det just för att många som sitter i rullstol, de jobbar betydligt mer än vad vi som inte sitter i rullstol vad gäller konstant aktivt i kroppen. Alltså att hela tiden sitta och rulla sig fram och hantera alla situationer där. Världen är inte riktigt designad för en själv. De har ju väldigt stora behov av att hålla sig igång. Absolut, det är ju någonting som följer med att man har. Ja, så de blir ofta väldigt vältränade. Men det omvända gäller ju också att det blir väldigt viktigt att vara väldigt vältränad för att det ger en annan typ av frihet och möjlighet att vara aktiv att räknas det går inte på en person som är rullstolsbunden, så där måste vi hitta någonting annat som betyder någonting. för deras vardagshälsa som man kan försöka sätta upp som ungefärligt mål om man nu vill ha ett sådant mål. Vi räknade i praktiken antalet ultationer av den rullstolen som vi tittade på då och jämförde med hur många steg motsvarar den ansträngningen.
Jenny Loftrup
En annan del av din forskning handlar om en app där man stöttar anhöriga till cancersjuka. På vilket sätt kan en app…
Carl Magnus Olsson
Anhöriga är en av de delar till många olika kroniska sjukdomar som ofta över tid utvecklar både stressrelaterade och det kan vara hjärtrelaterade problem. Man får tydliga problem med sin egen hälsa.
Jenny Loftrup
De har mycket högre risk för att själva bli sjuka.
Carl Magnus Olsson
Ja, precis. Och blir en sån person sjuk, ja då påverkar ju det både den familjen som den personen lever med och… Potentiellt då den cancersjuka också. För är man till exempel vårdad de flesta cancerpatienter vårdas ju så mycket som möjligt hemma och då är det ju väldigt viktigt att inte allting bara handlar om den cancersjuka utan att familjen till exempel som helhet fortsätter att vara aktiv och göra kul saker och inte allting är den sjuke för som sjuk är det ju inte heller alltid roligt att. Alla andras liv snurrar runt en själv. Man unnar ju de nära och kära att också ha ett bra liv.
Jenny Loftrup
Och den här appen då den kommer in och ger förslag på aktiviteter eller grupper man kan vara med i.
Carl Magnus Olsson
Där använder vi en en klinisk bedömningsskala där vi tittar på vilka olika typer av behov som nära alltså anhöriga till cancersjuka har den används i USA. Men används idag inte rutinmässigt i Sverige, så vi har översatt den validerat det så vi vet att den fungerar den här begriplig. Den fungerar i svensk vårdkontext och sen gör vi just nu en studie då av där vi följer ett antal familjer som går igenom den här typen av cancer och behandling och de minst fem år av efterföljande tester innan man förhoppningsvis blir friskförklarad och hjälper den närståendes. Situation både att bibehålla ett eget liv, att även kunna hjälpa den som har cancer att hjälpa övriga familjen samt ges det stöd och göra folk medvetna om de olika stödsystem som finns alltifrån anhöriga grupper till det kan vara psykologer. Det kan vara i vikt läget pratar jag med företag angående eventuell sjukskrivning också för att jag har inte möjlighet att jobba samtidigt som min cancersjuka anhöriga är.
Jenny Loftrup
Det låter som att man kan bli mindre ensam i det här att vara anhörig till någon som är svårt sjuk.
Carl Magnus Olsson
Ja, det finns ett antal olika bra föreningar här. Vi har jobbat särskilt mycket med cancerkompisar. De insåg också ganska snabbt att det var betydligt mer givande för en närstående till en cancerpatient att prata med en annan närstående till en cancerpatient än kanske familj och vänner som inte hade samma erfarenheter. För det är så otroligt. Man har så otroligt många olika förväntningar och en del tar ett steg bort för att någon har cancer i familjen så att då vill man inte störa dem. De har så mycket och egentligen är det tvärtom det som behövs. Man behöver se till så att människor fortfarande känner sig lika uppskattade omtyckta och så våran app i väldigt hög utsträckning går ut på att lämna efter vi gör den här screeningen så lämnar vi olika rekommendationer som då. är i linje med vad alltifrån 1177 eller anhöriga föreningar rekommenderar och vi sätter man även i kontakt med de kontaktsjuksköterskor som också finns för både patient och närstående.
Jenny Loftrup
När vi går runt med våra mobiler eller smarta klockor och samlar in all den här hälsodatan så finns det ju också farhågor för vem äger egentligen den här datan och vad finns det för risker att den läcker? Vi har ett skräckexempel här då, det är USA. Hur ser det ut där?
Carl Magnus Olsson
Ja, alltså i USA var det ju länge så att man hoppades att man skulle kunna hålla sin data hemlig och det var ju en positiv sak att det var många olika aktörer som satt på sin egen data, tänkte man. Men den här kartan har gått från att vara några fläckar av läckor till att idag vara hela amerikanska sjukvårdssystemet är i princip läckt. I fjol var det en…
Jenny Loftrup
Men menar du journaler och sånt också?
Carl Magnus Olsson
Jajamän, det var… Ja, inte alla journaler. Det här är ju liksom, det är inte officiellt hur mycket information som har släppts och hur mycket som har läckt egentligen. Men det var väldigt mycket personlig information som släpptes och det är ju inte bara vilken sjukdom man har. Det kan ju också vara sådana saker som personliga uppgifter, telefonnummer, Social Security in Hamburg i USA, personnummer.
Jenny Loftrup
Och också hur mycket man väger om man röker.
Carl Magnus Olsson
Jättemycket vad man har för försäkringsbolag. Det är liksom det är olika olika saker som kan användas för allt ifrån att försöka screena så att man kanske ja, men det här är en person man känner till har ett problem. De vill vi inte anställa. Det är också ett problem som kommer ut av den här typen av läckor, men sen är det ju också så att den här typen av data är ju den är ju ofta väldigt pinsam. Det det får ju många människor skäms över sina sjukdomar helt i onödan ska jag välja argumentera, men man. Helt plötsligt så blir det väldigt känt för väldigt många vad man har för olika åkommor potentiellt om den här informationen kommer ut.
Jenny Loftrup
Men USA är ju annorlunda mot oss, att där måste man ha en sjukhusförsäkring och det kanske man inte kan få då om man har flera sjukdomar. Men hur ser det ut i Sverige? Vad är den största risken i Sverige? För vi har ju ändå GDPR, så vi ligger lite bättre till i Europa.
Carl Magnus Olsson
Rättighetsperspektiv ligger vi bättre till för man har en annan rättighet till sin egen data och även att sin egen data tas bort. Den rättigheten har man ju så länge datan ligger hos vårdgivaren. Den slutar ju gälla naturligtvis om en annan stat eller vem det nu än är som hackar systemen och tar hand om den här datan. Då ligger man ju lika dåligt till som man ligger i USA och än så länge har vi inte haft samma. Stora problem som man har haft i andra länder och men i Sverige så alltså datasäkerhet är ett problem som inte bara är en stor fråga inom sjukvården. Däremot så är det ju så att inom sjukvård och inom hälsodata så är det ju oerhört viktigt att man ligger i framkanten just eftersom man har så känslig data och man vill ju inte att en person ska. Riskera att ens hälsorelevanta data från en smartklocka lägst till ett annat ställe än till sin vårdgivare. Och här är ju liksom den här problematiken som finns med att en del av den hälsodata som nu har jag en garminportlocka på mig just nu och just nu går ju den datan. Den går ju inte direkt till en vårdgivare, den går ju till garmin och till mig.
Jenny Loftrup
Det gör det, men om den datan jag tänker läcker och den berättar exakt var du är någonstans. Finns det inte då en säkerhetsrisk att nu vet de som vill ta reda på det vet att ditt hus är tomt och man kan göra inbrott?
Carl Magnus Olsson
Ja, det är ju ett av de största användningsområdena för sån här data och då är det egentligen vilken sjukdom jag har spelar mindre roll för en potentiell person som vill bryta sig in i mitt hem. De är mest ute efter att veta, är jag hemma eller är jag borta? Så det är ju en stor ett stort problem. Sen är det ju också ett stort problem om man tittar på det ur ett ur ett perspektiv att om någon ringer en äldre person kanske inte är så van teknologi och säger att hej, det här är från vårdcentralen och så har de uppgifter om en som låter som att ja, men det här är en person från vårdcentralen och så ber de en logga in på elva 77 med bank i d. Ja, vad de gör då? Det är att de kapar ens bank i d och så använder de det kanske för att tömma ens. Så det här är ju väldigt känsliga saker.
Jenny Loftrup
Vad tycker du man ska tänka på om man vill köpa en smartklocka när man väljer? Finns det de som är säkrare än andra?
Carl Magnus Olsson
Det finns företag som argumenterar att det är skillnad, ja, men jag ser nog inte att för konsumentprodukter ser jag inte att det är någon större skillnad så länge man håller sig till de något större märkena. Sen om det är så att… Om man köper någonting som är från ett mindre märke, då kanske man bör läsa på lite grann om är de här nya och det är därför de är små, men de är trovärdiga ändå. Eller är det så att det här är en mindre trovärdig aktör som kanske inte riktigt har förstått storheten av hur mycket pengar man behöver lägga på säkerhetsfrågor?
Jenny Loftrup
En billighetskopia.
Carl Magnus Olsson
Exakt.
Jenny Loftrup
Om vi blickar lite in i framtiden så blir ju tekniken mer och mer avancerad och samlar in mer och mer data. Kan det bli så i framtiden att vår smartklocka kan varna oss och upptäcka förändringen i vår hälsa innan vi själva känner av det? Till exempel det här att nu börjar du närma dig tillståndet för typ 2-diabetes?
Carl Magnus Olsson
Ja, absolut. Just diabetesfallet är bra. Det är en av de mätpunkter man mer och mer försöker jobba mot som företag, där man försöker titta på… Om en person ökar i risk där har withlings till exempel en våg som man kan checka in varje dag, få en liten statusuppdatering på ens kropp, inklusive just den parametern man kan mäta på för att se om man kommer närmare och närmare om man blir att utveckla just typ två diabetes.
Jenny Loftrup
Är det blodsockret då eller är det många olika möten?
Carl Magnus Olsson
Det är en väldigt specifik sak som man mäter, men ja, det är det en del sådana här saker. Det finns redan i i kroppen. där man kan till exempel få veta, som nämnde jag redan att om man hamnar väldigt lågt i syreupptagningsförmåga i blodet nattetid, då kan ju det vara någonting. Men sen finns det ju också olika typer av arytmier, det vill säga flimmer för hjärtat. Där kan man ju också se om någon verkar vara i riskzonen för att utveckla någon typ av sådant problem.
Jenny Loftrup
Och det finns ju redan idag att man kan… En smartklocka kan se om man har förmaksflimmer. Men vad gör man då? Klockan larmar att man har förmaksflimmer, det låter ju väldigt allvarligt.
Carl Magnus Olsson
Det är omedelbart till läkare, inte så att man håller på en hjärtinfarkt eller någonting nödvändigtvis. Däremot så är det ju så att man bör följa upp det omedelbart.
Jenny Loftrup
Om man måste åka in akut till sjukhuset, man kanske har starka bröstsmattor. Finns det då, är det så att vårdpersonalen kanske tittar på min smarta klocka? Och ser olika parametrar där att det går snabbare att få information eller
Carl Magnus Olsson
Inte rutinmässigt används det inte skulle det kunna fungera skulle absolut kunna fungera och det finns tillfällen när man tidigt i några olika kommersiella märkens produkter så hade man patienter som kom in. De såg att de hade en sån smart klocka på sig och ur ett rent nyfikenhetsperspektiv så valde man att samtidigt som man genomförde en hjärtoperation med det så hade den patienten på sig. Den klockan och så tittar de på den datan efteråt bara för att jämföra med den medicinska utrustningen. Och det är klart att de drog inga jättestora slutsatser. Det var inte så att den var så unik eller någonting, men det var ju definitivt så att den var hyfsat bra med om vad som egentligen hände och vad den medicintekniska prylarna egentligen tyckte så att det är bättre kvalitet än vad man många gånger riktigt tror att det är lätt att tro att en klocka fungerar bäst för vardagssyften och det är väl egentligen en del sanning i det om jag. Det i vid extremsituationer som till exempel en operation så finns det så mycket annat som också påverkar hur som helst så att jag tror nog att ur ett larmperspektiv så ja, vi kan ju till exempel se om någon har väl en smärtepisod och den här variationen i hjärt i puls som så finns det ett samband mellan det så man kan se att smärtepisoder. Ofta kommer när man ser en sån spik komma i ens sensordata. Sen är det lite svårt att veta om det alltid är smärta eller inte.
Jenny Loftrup
Vad skulle man göra med det? Du menar att man ser att nu är smärta på gång och då tar man kanske smärtstillande?
Carl Magnus Olsson
Ja, och det här gäller ju till exempel de rullstolsbundna patienter som vi tidigare pratade om. Om de är ryggradsskadade så tar de ofta väldigt stark medicin, som den medicinen har mindre och mindre verkan över tid, så man vill ta… Så optimalt tillfälle som möjligt, så det är ett bra ställe där man kan försöka använda sig av klockor som mäter konstant. Men ett annat är ju också om man kan hitta andra saker. Den här variationen i i hjärtrytm. Den kan också användas för att se om en person är i särskild risk för att falla och sätter man ihop det med accelerometer data, det vill säga när man mäter hur fort. Någons telefon rör sig i sidled eller framåt eller ens arm rör sig framåt, så kan man också börja se att det här är en person som kanske håller på att bli en förstagångsfallare. Det är definitivt bra att försöka hitta de som håller på att utveckla mer allvarliga problem och där finns det väldigt mycket som smarta klock som kan vara den bästa typen av teknologi.
Jenny Loftrup
Det låter som att det finns väldigt många olika områden där man skulle kunna applicera.
Carl Magnus Olsson
Ja, absolut. Inte minst då just för att som patient så ser man lite mer normal ut om man har en vanlig klocka på sig jämfört med att ha en enhet som ser ut som att det här är en person som har fått en sak från sjukhuset. Vardagsprylar ser ut som smycken. Det är ingen som tänker på en som patient. Och det är ganska skönt som patient, speciellt som kronisk patient, och slippa hela tiden bli tittad på som man är en patient.
Jenny Loftrup
Ja, det är ju verkligen sant. Och nu börjar det bli dags att runda av och vi har ju pratat här om smartklockor och mobiler och hur de kan vara fantastiska på att se mönster i vår hälsa och motivera till rörelse och ge oss nya möjligheter att förstå vår kropp och att de vi kan ha mycket nytta av dem i vården. Men att då lite varning till privatpersoner att enskilda mätvärden är kanske inte så mycket att ha och kanske bättre att jämföra år.
Carl Magnus Olsson
Ja, år halvår, kanske max en vecka, men inte så mycket mer.
Jenny Loftrup
Precis som att man tittar på sin Spotify-lista från förra året och så ser man lite…
Carl Magnus Olsson
Ja, helt klart. Det är den del som ligger närmast hjärtat för mig som både musikintresserad och intresserad av data från hälsa. Det är definitivt positivt att få någon typ av sammanfattning för hur har det varit egentligen senaste perioderna.
Jenny Loftrup
Och vad man har lyssnat på kanske också, berätta lite hur man har mått. Så kanske är det också då smart att inse att en del data som kommer från din smartklocka kan motivera dig att förändra dina vanor, men man ska inte glömma att lyssna på sin egen kroppssignaler och kanske sluta mäta sömnens kvalitet. Det verkar inte funka så bra ändå.
Carl Magnus Olsson
Ja, så problemet blir ju om att titta på den här mätdatan hela tiden gör att sömnens kvalitet går ner. Då är ju svaret att man kanske inte ska titta på den här datan varje dag och prova en vecka helt utan att titta på datan och jämföra sömnkvaliteten efter en vecka och se vart det bättre den är inte oroad med varje dag.
Jenny Loftrup
Carl, jag tänkte ge dig en allra sista fråga. Om du fick ge ett råd till den som använde en smartklocka för att få bättre hälsa, vad skulle det vara?
Carl Magnus Olsson
Titta på datorn, men glöm inte att lyssna på hur du själv egentligen upplever och känner att du både mår fysiskt och psykiskt. För det finns väldigt mycket som vi människor inte väljer att lyssna på, som de här klockorna, de här typerna av teknologier, de har inte samma möjlighet att fånga upp det som våran kropp har.
Jenny Loftrup
Det är mycket som inte kan mätas, utan som bara kan upplevas. Kanske känslan av att vara levande och närvarande och må bra. Tack för att du var med, Carl-Magnus Olsson, forskare i datavetenskap på Malmö universitet.
Carl Magnus Olsson
Tack också för inbjudan.
Jenny Loftrup
Jag heter Jenny Loftrup och ljudet har Patrik Jävert skött idag och du har lyssnat på en podd från Vetenskap och hälsa. Och en ny podd släpps varannan torsdag. Du hittar dem på vetenskaphalsa.se och på Spotify och podcast. På vetenskaphalsa.se finns också massor av nyheter och våra tematiska tidningar. De kan du beställa gratis om det är något särskilt du är intresserad av. Tack för att just du har lyssnat och hoppas att vi hörs igen.