Redan i 30-årsåldern saktar det mentala tempot ner och det är dags att börja sätta in på hjärnkontot. Med en stor kognitiv reserv är det större chans att hjärnan hittar vägar för att kompensera för åldrandet, så att vi kan hålla hjärnan i trim.
En frisk hjärna är en förutsättning för ett långt liv. Demens handlar inte bara om glömska utan också om att nervceller i hjärnan förstörs och gradvis försämrar sin kontroll över kroppens funktioner. Men även ett normalt åldrande innebär att det mentala tempot sjunker. Redan i 30-årsåldern börjar hjärnans förmåga att ta emot, tolka och svara på information – vår processhastighet – att bli långsammare. Med stigande ålder blir det sen svårare att hålla många bollar i luften och att komma ihåg personliga händelser som vad man åt till middag. Men hur vi hanterar en åldrande hjärna påverkas av hur vi har tränat den genom livet.
– Du kan ha sjukliga processer i hjärnan när du blir äldre utan att det märks utåt, om du har en kognitiv reserv, säger Marie Claire Overton, som forskar om åldrande och kognition vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus inom studien Gås, Gott åldrande i Skåne.
Vi är i allt bättre form – men väger mer
Studien startade 2001 och har nu samlat över 6000 deltagare från 60 års ålder till över 100 år. Vart sjätte år mäts 60-plussarnas fysik, kognition, psykiska hälsa och förmåga att klara vardagssysslor, samtidigt som man ställer frågor om livskvalitet. 80-plussarna går igenom samma omfattande läkarundersökning vart tredje år. Studien fylls också på med nya deltagare vart sjätte år, vilket gör att man kan jämföra generationer. Och det är en hoppfull utveckling som visar sig.
– De nyare generationerna är i bättre fysisk och psykisk form. De röker mindre, är mindre stillasittande och deprimerade. De är mer aktiva, snabbare och starkare – förutom när det gäller greppstyrka som varit densamma över tid.
Under lång tid har vi blivit allt friskare och levt allt längre genom bättre levnads-
villkor och sjukvård. Att fler upptäcker ett högt blodtryck och börjar medicinera i tid hjälper till. Men ett orosmoln är att dagens 60-åringar och 81-åringar väger mer än tidigare.
– Fetma och ett högre BMI försvagar skyddsfaktorerna för ett gott åldrande, och ökar riskerna för kognitionen.
Män skaffar hörapparat för sent
Att skaffa hörapparat i tid har också visat sig vara viktigt för att behålla kognitionen intakt. Här utmärker sig männen genom att inte åtgärda hörselproblem i tid, innan kognitionen tagit skada av den överbelastning som blir när hjärnan behöver arbeta hårdare för att tolka ljud och tal. Denna konstanta ansträngning tar resurser från andra kognitiva funktioner. Men överlag visar resultaten i GÅS att på gruppnivå så förbättras en rad olika förmågor kopplade till minne, uppmärksamhet och problemlösning.
– De äldre är idag snabbare på att lösa kognitiva uppgifter och har något bättre episodiskt minne, alltså minns händelser bättre.
Det kan bero på att allt fler har högre utbildning, som är en känd skyddsfaktor för kognitionen. Hjärnan är formbar, plastisk, och ju mer den tränat på att strukturera och processa olika slags information desto bättre. All fysisk aktivitet och särskilt konditionsträning gör också minne och koncentration gott. Det sociala livet har också en central betydelse.
– Genom det sociala bygger vi en kognitiv reserv som hjälper oss hantera stress och minska depression, två faktorer som försämrar vår kognition.
Ju äldre vi blir desto sämre sover vi
Marie Claire Overton har även forskat på sömnens betydelse. Ju äldre vi blir, desto sämre sover vi. Vi blir mer lättstörda och att behöva gå upp på natten för att gå på toaletten är det normala. Då är det ofta lockande med en tupplur på dagen.
– En powernap på högst en halvtimme går bra, så tidigt som möjligt på dagen och helst före klockan 14. Man ska undvika att gå ner i djupsömn och vakna groggy, för det kommer störa den värdefulla nattsömnen.
Om man behöver sova mer än nio timmar per dygn finns det ett samband med utvecklande av demens. För lite sömn, mindre än sju timmar, har också förknippats med sämre kognition och demens.
Det finns könsskillnader i kognition och på kognitiva tester gör kvinnor bättre ifrån sig när det gäller verbalt flöde och episodiskt minne. Män å sin sida har något bättre spatial förmåga och sifferminne. De här skillnaderna är tydliga även när vi blir äldre. Men för både män och kvinnor gäller att det behövs en helhetssyn på hälsan för att sätta in regelbundet på hjärnkontot.
– Det är samspelet mellan de olika faktorerna som spelar roll. Att sköta sömnen, vara fysiskt och socialt aktiv, ha koll på sitt blodtryck och att söka hjälp i tid för såväl psykisk ohälsa som hörselproblem. Vi behöver alla delarna för ett hälsosamt åldrande.
TEXT: JENNY LOFTRUP
