I studie efter studie visar sig hallucinogena substanser lindra depression, beroendesjukdomar och PTSD. Men det är inte bara att trycka i sig magiska svampar och vänta på en livsomvälvande upplevelse.
Magic mushrooms, LSD och DMT räknas till de klassiska psykedeliska substanserna. Ämnet psilocybin, som förekommer naturligt i vissa magiska svampar, verkar kunna bidra både till nya behandlingar för personer med svåra psykiska diagnoser och till positiva personlighetsförändringar.
– Min rekommendation är dock inte att packa ryggsäcken och dra till Sydamerika för att träffa närmaste schaman. Det finns många fällor på vägen – dosering, vad ditt psyke klarar av och hur ditt släktträd av mental hälsa ser ut, säger Petri Kajonius, personlighetsforskare vid Psykologiska institutionen vid Lunds universitet.
I början av 2000-talet tog forskningen om psykedelika ny fart och flera studier har visat att de kan ha terapeutisk effekt vid PTSD, posttraumatiskt stressyndrom, depression och beroendesjukdomar. I de flesta länder, inklusive Sverige, är psilocybin narkotikaklassat och får endast användas i forskningsstudier. På så sätt kan läkemedlet doseras på ett säkert sätt och deltagarna följas noggrant av en psykedeliskt utbildad terapeut under hela processen.
– I Sverige är vi uppväxta med budskapet att om du ens luktar på narkotika kommer du att bli beroende och sitta hemlös under en bro. Men till skillnad från andra narkotikaklassade preparat, verkar psykedelika faktiskt inte vara beroendeframkallande eller ha några andra allvarliga negativa biverkningar.
Svårt med kontrollgrupper
Flera studier har visat lovande resultat för psilocybin-assisterad terapi vid svår depression, där upp till två tredjedelar av deltagarna fortfarande var symtomfria fem år senare. Ett problem är dock att många studier saknar kontrollgrupp. Psykedelisk forskning möter utmaningar, både i att skapa övertygande placebogrupper och i att resultaten kan påverkas av att deltagandet i studierna är frivilligt. Trots det pekar befintliga resultat konsekvent på en tydlig minskning av depressionssymtom efter psykedelisk terapi. Det mest intressanta är att en eller två psykedeliska sessioner kan ge långvariga effekter, till skillnad från traditionella antidepressiva, som ofta kräver daglig användning och kan ge fler biverkningar.
– De mest övertygande bevisen kanske är deltagarnas egna berättelser om hur deras liv förändrats efter en lyckad terapisession. Var sjätte deltagare beskriver det som den viktigaste upplevelsen i sitt liv. Det är serotoninivån i hjärnan som påverkas vid psykedelika, den signalsubstans som reglerar stämningar, perception och kognition. Under en psykedelisk tripp duschas hjärnan av seratonin och intryck från olika sinnen blandas och ger hallucinogena upplevelser och kreativa insikter.
– Ja, här börjar det bli riktigt skumt. Vi har inte ens ett språk som riktigt fungerar för att förklara vad som händer i hjärnan. ”Jag flöt i kärlek”, ”gick upp i kosmos” eller ”mitt jag upplöstes” är vanliga uttalanden.
Skapar nya vägar i hjärnan
Det system i hjärnan som påverkas kallas default mode network (DMN) och reglerar vårt vardagsflöde kring självreflektion och identitet. När det dämpas kan signaler från andra delar av hjärnan kombineras på nya sätt. En tes är att psilocybin rent neurokemiskt gör att hjärnimpulser skapar nya vägar och positiva återkopplingsloopar, vilket gör att man kan bryta gamla tankebanor. Effekten har visat sig kvarstå flera år efter psykedeliska upplevelser, enligt den längsta uppföljningen som gjorts. Det var en studie som följdepå 24 personer med depression som fick två psykedeliska upplevelser kombinerat med terapi. Efter fem år var 67 procent symtomfria. Studien gjordes av forskare vid Johns Hopkins University och Ohio State University.
Även våra personlighetsdrag påverkar både användningsmönster och subjektiva upplevelser av psykedelika. Personer med hög öppenhet rapporterar oftare positiva och livsomvälvande upplevelser, medan de med hög neuroticism tycks löpa större risk för svåra eller negativa upplevelser. Men även neuroticism kan påverkas positivt av psykedelika och dämpa neurotiska tendenser som ångest, oro och ilska.
The Big Five
Petri Kajonius forskar i enlighet med Big Five-teorin, femfaktor-teorin, som är den mest vedertagna modellen inom psykologin för att kategorisera vår personlighet.
Öppenhet
Hög öppenhet innebär att du är nyfiken, kreativ och sugen på nya upplevelser. Med låg öppenhet är du pålitlig och konsekvent, vilket gör att du uppskattar rutiner och trygghet.
Samvetsgrannhet
Med högt på skalan är du noggrann och organiserad och utför de uppgifter du får dig tilldelade. Lågt på skalan – då är du öppen för nya idéer och kan tänka utanför ramarna.
Extraversion
Är du utåtriktad trivs du i sociala sammanhang och får energi av att umgås med andra. Som introvert behöver du inte social stimuli för att känna energi, utan kan fokusera och återhämta dig själv.
Vänlighet (eller välvillighet)
Om du har högt på välvillighetsskalan är du empatisk och samarbetar gärna med andra, även med auktoriteter. Med låg välvillighet är du mer självständig och följer främst dina egna principer.
Neuroticism
Med hög neuroticism är du mindre känslomässigt stabil och mer orolig och ångestbenägen. Med lågt på skalan är du lugn, tar motgångar med ro och är mer stresstålig.
– I en svensk studie som vi gjorde hävdade hela 93 procent att en psykedelisk erfarenhet hade förvandlat deras liv till det bättre. Som personlighetsforskare är detta fullständigt unikt att se. Det är otroligt spännande och det är därför hela forskningsvärlden har vaknat.
Studerar anorexiapatienter
Ett pågående forskningsprojekt, som Petri Kajonius driver tillsammans med kollegor vid Lunds universitet, handlar om unga anorexiapatienter. Personer med anorexia har begränsade behandlingsmöjligheter och det är en av de psykiatriska diagnoser som är förenad med högst dödlighet. Studien omfattar patienter mellan 16 och 35 år och är den första i världen som systematiskt undersöker behandling med psilocybin. Om psykedelikans paradgren är att den genererar nya banor i hjärnan, finns potentialen att den har stor inverkan på dessa patienters tanke- och beteendemönster.
– Den största prediktorn för psykisk ohälsa är vår personlighet. Om vi då genom psykedelika kan påverka personligheten så att öppenhet, förståelse och empati ökar, kanske det kan kalibrera människor mot det mer positiva.
Kan bli stort genombrott
Forskningen är ännu ny i Sverige, men resultaten är hittills solida och pekar åt samma håll, menar Petri Kajonius.
– Vi bör hålla oss öppna för den revolutionerande potentialen. Tänk om det faktiskt finns en substans som ökar plasticiteten i hjärnan och innebär århundrandet största genombrott för mental hälsa.
Text: ÅSA HANSDOTTER
