Vetenskap och hälsa

Logotyper, Lunds universitet, Malmö Universitet och Region Skåna

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Därför gör solen oss både friskare – och sjukare

En stund i solen gör oss både friskare och gladare. Men både för mycket och för lite sol kan orsaka ­allvarliga hälsoproblem. Vad som är lagom soltid för dig beror bland annat på dina gener, hur mycket pigment du har och var i världen du befinner dig.

”Solvitaminet”, alltså D-vitamin, är viktigt för kalciumupptag och benhälsa och stärker även vårt immunförsvar. Solljus på huden kan också frigöra kväveoxid i blodet som i sin tur kan sänka blodtrycket. Foto: Rajiv Baar/Unsplash

– Vi behöver hitta en balans. Jag tycker att vi ska fortsätta njuta av solen i lagom doser – det mår vi ofta bra av. Men den som är utomhus mycket behöver ­skydda sig från solens UV-strålar annars ökar risken för allvarlig hudcancer, menar Kari Nielsen, hudläkare vid Skånes universitetssjukhus och forskare i dermatologi vid Lunds universitet.

Vanlig cancerform

Varje år drabbas cirka 100 000 ­personer av någon form av hudcancer i Sverige. Hudcancer orsakas främst av de så kallade UVB-strålarna som ger oss solbränna och bildar D-vitamin, men också direkta DNA-skador i huden. UVA-strålarna är inte lika brännande, men går djupare ned i huden och orsakar rynkor, pigmentfläckar, soleksem och indirekta ­skador som gör att huden åldras snabbare och hudcancer kan utvecklas.

Hudläkaren Kari Nielsen undersöker en patient. Hon uppmanar oss att vara solsmarta

Men vi tar det från början. Varför mår vi egentligen bra i solen? Förklaringen är bland annat att solljusets UVB-strålar bidrar till produktionen av D-vitamin. ”Solvitaminet” är en viktig del av vår benhälsa och kalciumupptag, samtidigt som det stärker vårt immunsystem och vår allmänna hälsa. Solljus på huden kan även frigöra kväveoxid i blodet, som kan sänka blodtrycket och ge en positiv effekt på vår hjärt- och kärlhälsa.

– Vi vet också att solljus frigör endorfiner som ökar känslan av lycka och avslappning. För många är en stund i ­solen ett naturligt sätt att förbättra humöret och minska stress, säger Kari Nielsen. Men samtidigt kan en hög exponering för solens ultravioletta strålar orsaka hudcancer. Australien har flest fall av allvarlig hudcancer i hela världen, men även Sverige ligger högt på den listan.

Bakom de höga siffrorna ligger en kombination av ljus hudtyp, hög UV-exponering och en benägenhet att vara i solen mer än vad ens hud klarar, menar Kari Nielsen. Hon oroas också över UV-appar som blivit populära bland unga som vill maxa sin solexponering när UV-index är högt, i stället för att skydda sig från solen då. 

– Det är en allvarlig trend. Många unga har svårt att se vilka konsekvenser överdriven solning kan ge senare i livet.

Vill ha totalförbud för solarier

Hon tycker också att det är bra med solarie­förbudet för barn under 18 år, men vill helst ha ett totalförbud.

– I Australien har man förbjudit solarier helt och vi i Norden, med nästan lika höga hudcancersiffor, borde ta efter. Det farliga med solarier är att vi intensivt exponerar hela vår kropp, både fram- och baksida, med starkt UV-ljus. Utomhus exponerar vi bara några delar av huden åt gången, menar Kari Nielsen.

TEXT: MONNE LJUNGBERG

Läs mer om:

3 vanligaste hudcancerformerna

Hudläkare Kari Nielsen uppmanar alla att vara lite extra uppmärksamma på sin egen och anhörigas hud. Den som söker vård tidigt har större chans att överleva:

– Håll utkik efter ”den fula ankungen”, alltså fläckar och utslag på kroppen som skiljer sig från andra: leverfläckar som breder ut sig, ändrar eller tappar färg. Prickar som kliar eller blir såriga. Sår som inte läker och nya knutor i huden.

Hudmelanom
Den farligaste och mest aggressiva hudcancervarianten som varje år drabbar omkring 6 000 personer i Sverige. Hudmelanom är oftast pigmenterad i olika nyanser av brunt till grått och svart. Även om dagens mediciner gör att sjukdomen kan bromsas och prognoser ser mycket bättre ut, avlider varje år 500 personer av melanom – fler än som omkommer i trafiken.

Skivepitelcancer
Den cancerform som ökat allra mest och drabbar omkring 14 000 personer varje år. Skivepitelcancer dyker oftast upp efter 60-årsåldern och den kan sprida sig, men de flesta botas och få avlider av sjukdomen. Hudområden som utsatts för kronisk solexponering är mest utsatta.

Basalcellscancer
Omkring 100 000 personer i Sverige får varje år diagnosen basalcellscancer. Det är en snällare hudcancervariant och i stort sett kan alla som drabbas botas. Nackdelen är att cancern ofta sitter i ansiktet och kan komma redan i 40-årsåldern.

 

Bästa tipsen om du vill njuta av solen!

Lär dig hur känslig hud just du har och anpassa dig efter det, inte efter trender. Ta hjälp av Strålsäkerhetsmyndighetens verktyg  minsoltid.se  eller appen ”Min soltid” för att beräkna hur länge du kan vara i solen utan att bränna dig. Tjänsten tar hänsyn till din hudtyp, plats och aktuellt UV-index.

Lär dig också att använda UV-index som visas i många väderappar. När indexet är över tre behöver du skydda dig mot brännskador.

Om du ska använda solskyddskräm bör den ha minst skyddsfaktor 30, för att även ha ett visst skydd mot UVA. För att skyddet ska fungera behöver du smörja in dig både rikligt och ofta.

 

Rosacea

Så hanterar huden strålarna

Solen påverkar också flera vanliga hud­problem. Överdrivet solande gör att huden åldras snabbare och ger oss fler rynkor. Sam­tidigt blir vissa hudproblem bättre av sol, medan andra blir sämre. 

1.Rosacea
Kallas också vuxenacne. Orsakar acneliknande utslag eller besvärande hudrodnader. Besvären för den känsliga hyn kan bli värre under sommaren då kärlen vidgas av sol och värme, därför är rätt solskydd är viktigt.

2. Solfläckar, åldersfläckar eller lentigo solaris

Till skillnad från leverfläckar orsakas pigmentfläckar av för mycket solexponering. Fläckarna är ett tecken på att huden, främst i ansikte och handryggar, blivit utsatt för stark UV-strålning under lång tid. Förebygg dem genom att vara solsmart.

3. Melasma

En vanlig pigmentrubbning i form av bruna fläckar i ansiktet. Orsaken är bland annat hormonella svängningar under en graviditet, p-piller och klimakterie­mediciner i kombination med solljus. Den som tar hormon­påverkande medicin eller är gravid, bör därför komplettera med ett effektivt solskydd. 

4. Aktiniska keratoser
Rödaktiga, ofta fnasiga och återkommande cellförändringar i överhuden som skvallrar om kronisk solexponering på utsatta delar av kroppen som ansikte och handryggar. Förebyggs och kan gå tillbaka om solskyddet förbättras. Läkare avgör om keratoserna ska behandlas. 

 

TIDSKRIFTEN VETENSKAP & HÄLSA

Tidskriften Vetenskap & hälsa är tematisk och kommer ut två gånger per år. Detta numret har tre teman: Huden, Svårt att få barn och Långt liv.

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar

Hudnära – om människans största organ (länk till pdf)

 

 

 

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!