Runt en miljon svenskar uppskattas lida av atopiskt eksem. Trots att det är en av de folksjukdomar som påverkar livskvaliteten allra mest är de trånga som inte får tillräcklig behandling.
– Du ska inte behöva lida. Det finns hjälp att få och även nya sorters mediciner, säger Laura von Kobyletzki, som forskar om atopiskt eksem vid Lunds universitet.
De flesta drabbas redan som små. Mellan 20 och 30 procent av alla barn i Sverige har atopiskt eksem. Antalet har ökat i flera decennier och tycks nu ha nått en platå. I vuxen ålder är idag uppåt var tionde person drabbad.
– Vi kan inte säga exakt vad det beror på, men det handlar både om vår västerländska livsstil och om ärftlighet.
Extremt viktigt med tidig behandling
Atopiskt eksem är en kronisk hudsjukdom som skadar hudens naturliga skyddsbarriär och gör den mer mottaglig för bakterier och mikrober. En del får mildare besvär med torr och kliande hud, rodnad och små utslag. Andra får intensiv klåda och utslag med sprucken hud, svullnad och vätskande sår på stora delar av kroppen.
Eftersom eksemen blossar upp i skov är den grundläggande och förebyggande behandlingen helt central: insmörjning med mjukgörande krämer för att stärka hudens skyddsförmåga.
– Det är också extremt viktigt med tidig behandling. Om en ettåring med eksem i böjveck och ansikte behandlas, kan det minska risken för att även utveckla andra atopiska sjukdomar, som astma och allergier, säger Laura von Kobyletzki.
Färre lever tillsammans med någon
Atopisk dermatit, som det också heter, är en både drabbande och komplex, inflammatorisk sjukdom. Laura von Kobyletzkis forskning visar att sjukdomen ofta går ut över sömnen, koncentrationen och stresståligheten. Över barns skolresultat och vuxnas arbetssituation.
– Forskning visar att livskvaliteten påverkas lika mycket som vid insulinbehandlad diabetes.
Atopiskt eksem påverkar också sociala relationer och färre i den här gruppen gifter sig eller blir sambor. Det finns också ett tydligt samband mellan atopiska eksem och depression – och suicid. Listan över riskfaktorer kan göras lång, konstaterar hon.
– Varför exempelvis stresstoleransen och den kognitiva förmågan kan påverkas vet vi inte. Men inflammationer påverkar organen och hela den biologiska processen.
Viktigt få rätt behandling
Inte minst därför är det så viktigt att nå ut med kunskap om hur sjukdomen fungerar och behandlas, menar Laura von Kobyletzki, som just nu arbetar i ett projekt med astma- och allergiföreningen Atopikerna för att bland annat ta fram nya onlinekurser för föräldrar och vuxna som själva är drabbade.
– Tillgången till patientutbildning är väldigt varierande inom vården. Kunskapen måste nå ut till alla.
Förutom ihärdigt smörjande och undvikande av triggers, som till exempel svett, tryck och skav och kemiska preparat, behöver många starkare kortisonkrämer. Ljusbehandling och medicinska bad kan också hjälpa.
– Men är eksemen riktigt svåra kan man behöva systemisk behandling.
Systemisk behandling innebär läkemedel som, till skillnad från lokal behandling, påverkar hela kroppen. Behandlingsformen individanpassas. För vissa fungerar de traditionella systemiska preparaten, för andra de nyare biologiska läkemedlen och JAK-hämmarna*.
– Jag har hört patienter som har haft klåda hela livet och kläderna fulla av fjäll, som haft svårt med sociala relationer och inte kunnat jobba med det de vill, berätta att de har blivit bra. Med rätt behandling kan du få ett nytt liv.
TEXT: HANNA WELIN
*JAK-hämmare dämpar inflammation genom att blockera enzymer (JAK) som skickar signaler som immunförsvaret annars reagerar på.
