Under covid-19 pandemin ökade antalet fall av typ 1-diabetes i Sverige mer än förväntat – framförall hos barn under fem år och unga vuxna män. Hos barn mellan fem och nio år påskyndade infektionen insjuknandet i diabetes.
Under 17 år följde forskarna förekomsten av typ 1-diabetes bland alla personer under 30 år i Sverige, för att uppskatta risken att utveckla diabetes efter en covid-19-infektion. Totalt jämfördes 720 000 individer med positivt covid-19 test med en kontrollgrupp på 3,5 miljoner personer.
– Genom Sveriges hälso- och befolkningsregister har vi kunnat följa människor från 2007 till 2023 och kan se att fler individer utvecklade typ 1-diabetes under pandemin än tidigare. Framför allt hos barn under fem år samt unga vuxna män, säger Dominik Dietler, forskare vid Lunds universitet.
Oklara samband bakom ökningen
Antalet fall av diabetes ökade med 12 procent 2021 och 9 procent 2022, jämfört med tidigare år. År 2023 var antalet fall tillbaka på normal nivå. Trots det kan inte forskarna urskilja något entydigt samband mellan covid-19 infektion och diabetes förutom hos barn i åldrarna fem till nio år. De hade en ökad risk att få typ 1-diabetes cirka en månad efter en covid-19 infektion även om deras totala risk inte ökade.
– Oberoende av tidigare infektioner, debuterar ofta diabetes typ-1 i den här åldern. Infektioner verkar inte orsaka typ 1-diabetes i sig, men kan påskynda eller utlösa insjuknandet hos personer som redan är på väg att utveckla sjukdomen.
Livsstilsfaktorer kan vara bidragande faktorer
Fler studier behövs för att förstå vad som ligger bakom ökningen under pandemin, menar Dominik Dietler, eftersom det kan vara andra faktorer som förändrad livsstil som påverkar insjuknandet. I andra studier har man till exempel sett en ökning i BMI hos barn och minskad fysisk aktivitet hos tonåringar. Förändrade matvanor och stress kan också vara bidragande faktorer som triggar diabetessjukdom.
– Helt klart är i alla fall att man kan utesluta att ökningen av diabetesfall beror på covid-19-vaccinet. Åldersgruppen där vi såg den starkaste ökningen, rekommenderas inte att vaccinera sig. Dessutom har andra studier på vuxna visat att vaccination minskar risken att utveckla typ 1-diabetes efter en covidinfektion.
Även i andra länder – som till exempel Danmark och USA – har man sett motsvarande utveckling med ökade antal diabetesfall. Dominik Dietler är ändå lite förvånad över resultatet, eftersom Sverige hade ganska milda restriktioner jämfört med andra länder. I en framtida hälsokris kan det därför kanske bli nödvändigt med ytterligare insatser för att upprätthålla en hälsosam livsstil.
– I en uppföljande studie tittar vi nu närmare på andra faktorer som kan påverka risken att utveckla typ 1-diabetes under en folkhälsokris. Det handlar bland annat om hur lätt eller svårt det är att leva hälsosamt, ekonomiska förutsättningar, bostadssituation, tillgång till grönområden och möjligheten att arbeta hemifrån.
Vetenskaplig publikation
Text: ÅSA HANSDOTTER
Artikeln är tidigare publicerad som nyhet från Lunds universitet