Många ungdomar kan känna sig osäkra inför spegeln. Men för vissa växer oron till något som styr hela livet. Diagnosen dysmorfofobi, BDD, handlar om en stark upplevelse av att något i utseendet är fel – på ett sätt som gör vardagen svår att hantera. Nu testas internetbaserad KBT.
En person med BDD kan till exempel uppleva att näsan är ful eller felaktig, och försöker då dölja eller korrigera den, undvika att bli fotograferad eller helt avstå från att visa sig bland andra.
– Det är inte bara en missnöjdhet, utan något som tar över hela vardagen. Det kan leda till tvångsmässiga ritualer, timmar framför spegeln eller undvikande av skola och sociala sammanhang, förklarar Per Andrén.
Läs hela vår tidning om barns- och ungas psykiska hälsa
Barnasinne på allvar – om barns och ungas psykiska hälsa (Länk till tidningen)
Oroar sig för detaljer
Cirka 1–2 procent beräknas ha BDD i Sverige. Det handlar ofta om detaljer som huden, håret eller näsan – eller en känsla av att kroppen är för liten, så kallad muskulär dysmorfofobi. Man kan också ha något synligt, som akne eller ärr, men upptagenheten är då överdriven och leder till kontrollbeteenden, ritualer och undvikande som styr livet.
– Många inser inte att oron är överdriven. I stället söker de plastikkirurgi – men operationer löser inte problemen, säger Per Andrén, som också är psykolog inom barn- och ungdomspsykiatri.
Ärftlighet spelar stor roll
Forskning visar att risken för att utveckla BDD är ungefär till hälften ärftlig. Miljöfaktorer som mobbning eller sociala medier kan spela in, men besvären har beskrivits långt innan dagens skönhetsideal. BDD är dessutom ofta samsjukligt med depression, social ångest eller ätstörningar, vilket gör att den ibland missas inom vården.
– Därför är det viktigt att vården systematiskt frågar om sådana problem, eftersom många inte berättar om dem på egen hand. Det behövs mer kunskap och bättre bedömningar för att upptäcka de här ungdomarna.
Internetbehandling kan hjälpa fler
I den nationella studien jämförs två olika former av IKBT under tolv veckor, där deltagarna får ta del av texter, filmer och har kontakt med behandlare online. En tidigare pilotstudie visade goda resultat.
– Målet är att behandling ska bli tillgänglig oavsett var man bor. Det finns få specialiserade mottagningar, och internetbehandling kan hjälpa fler samtidigt som resurser frigörs för dem som behöver träffa någon fysiskt.
För unga finns också en viktig tidsaspekt – innan 18 år kan vården och föräldrar lättare hjälpa till, till exempel genom att avråda från plastikoperation och i stället hitta behandling som ger långsiktiga resultat.
Studien beräknas vara klar 2027. Förhoppningen är att IKBT ska bli ett effektivt och tillgängligt alternativ.
– Det viktigaste är att fler upptäcks och får hjälp. Det här handlar om unga som ofta kämpar i det tysta, avslutar Per Andrén.
Vill du veta mer eller anmäla dig till studien?
Deltagare till studie sökes – Besväras din ungdom (12-17 år) av stark ångest över sitt utseende?
Text: ANNAMIA OLVMYR