Allt fler unga söker hjälp för ätstörningar – en utveckling som oroar både familjer, vården och skolan. Ibland står till och med livet på spel. För att vända trenden har det tagits fram ett nytt hjälpmaterial för att upptäcka ätstörningar tidigare och ge unga rätt hjälp i tid.
Bakom varje ätstörning finns ett stort lidande. Sedan pandemin har antalet unga med ätstörningar ökat, inte bara i Skåne utan i hela landet. Ökad exponering
för idealiserade kroppsbilder på nätet, kombinerat med höga krav och stress, är några faktorer som misstänks ligga bakom utvecklingen. Anorexi är en av de mest livshotande diagnoserna bland unga, men ju tidigare en ätstörning upptäcks, desto större är chansen till snabb och effektiv behandling. Men i dag söker många hjälp först när sjukdomen redan hunnit få fäste.
– Vi vill hjälpa fler att vara observanta på tidiga tecken på ätstörning, och visa en
enkel väg till hjälp, säger Sarah Edvardsson, leg. psykoterapeut och kurator vid
Bup, Barn- och ungdomspsykiatrin och projektledare för bEAT i Region Skåne.
Läs hela vår tidning om barns- och ungas psykiska hälsa
Barnasinne på allvar – om barns och ungas psykiska hälsa (Länk till tidningen)
Konkreta verktyg
Materialet heter bEAT, Beating Eating Disorder, och är framtaget av Bup och
Lunds kommun och riktar sig till vårdnadshavare, skolpersonal, skolsköterskor
och idrottsledare – vuxna som ofta finns nära ungdomarna i vardagen. Det innehåller konkreta verktyg för att känna igen tidiga varningssignaler, som förändrade matvanor, överdriven träning eller ett plötsligt intresse för ”hälsosam” kost.
Även sociala mönster i skolan, där grupper av ungdomar fokuserar mycket på
vikt och utseende, kan vara tecken på en osund kroppsuppfattning. Som förälder ska man vara uppmärksam på förändringar i sina barns och ungdomars matvanor och beteende. Att äta tillsammans, ha ett kroppspositivt synsätt och undvika bantningsprat i hemmet är viktiga skyddsfaktorer.
– Om man som vårdnadshavare misstänker att något inte står rätt till, bör man
kontakta skolsköterskan för rådgivningoch vidare hjälp. Det handlar om att våga
fråga, att prata med sin ungdom och att inte vänta för länge med att söka hjälp,
säger Sarah Edvardsson.
bEAT-materialet omfattar också en tydlig handlingsplan: vem gör vad, när
ska man agera och hur kontaktar man bup. Skolsköterskor och skolläkare har
en central roll i att administrera och följa upp insatserna.
– Responsen från skolorna i Lund har varit mycket positiv. Lärarna upplever
att de nu har bättre verktyg och vet hur de ska agera vid oro. Materialet
sprids också till idrottsföreningar genom Paraply-organisationen för idrottsföreningar i Lund (Pil). Sedan våren 2025 används bEAT i Lunds kommun och förhoppningen är att det ska spridas till fler kommuner i Skåne. Redan nu finns delar av materialet tillgängligt via Bup-online.
Vill minska lidandet
Bakgrunden till projektet är tydlig: ungdomar kommer ofta till bup när de redan
är allvarligt sjuka. Genom att nå dem tidigare – i hemmet, i skolan och i idrottsverksamheten – kan man minska lidandet och undvika långa, tunga behandlingar.
– Det stora problemet är att vi får in ungdomarna till vården för sent. Ju tidigare
vi får fatt på dem, desto större chans har vi att vända sjukdomen, menar Veronika
Demmer Selstam, strateg på Lunds kommun och en av initiativtagarna till projektet.
TEXT: JACOB DE MARÉ