Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Från alkohol till narkotika – så förändras ungas vanor

Färre barn och unga dricker alkohol, men fler barn och unga använder cannabis än tidigare. Alkohol är dock fortsatt den vanligaste berusningssubstansen i Sverige, och de som dricker konsumerar större mängder.

Foto: iStock/EyeEm Mobile GmbH

Det bekräftas av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, som årligen frågar unga om deras alkohol- och drogvanor. Bilden delas av rapporter från Mariamottagningarna, mottagningar för unga med substansbruk som finns på flera håll i landet.

– I sjukvården ser vi, utöver alkohol, att det är vanligt med narkotikaklassade läkemedel bland unga, främst tramadol, Lyrica, och lugnande läkemedel som bensodiazepiner. Cannabis är allra vanligast att unga har problem med. Även kokain och MDMA (ecstasy) förekommer, men i mindre utsträckning, säger Carolina Widinghoff som är läkare inom barn- och ungdomspsykiatri och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Statistiken är tydlig när det kommer till tidig narkotikadebut – det ökar risken för en rad olika problem, såsom lägre chans att slutföra utbildning, familjerelaterade svårigheter, socialt utanförskap, kriminalitet och senare allvarlig beroendeproblematik, säger Carolina Widinghoff. Foto: Annamia Olvmyr.

– I dialog med Maria Malmö Skåne, tror vi också att det finns ett mörkertal när det gäller en del av de mest allvarliga drogerna, som heroin och liknande opioider, då ungdomarna med sådan problematik ofta är omhändertagna av socialtjänsten och förekommer mindre i sjukvården, fortsätter Carolina Widinghoff.

Läs hela vår tidning om barns- och ungas psykiska hälsa

Barnasinne på allvar – om barns och ungas psykiska hälsa (Länk till tidningen)

Lättillgängliga droger

Drogernas lättillgänglighet är troligen en bidragande faktor till att vi kan se en ökad användning bland barn och unga. Gängkriminaliteten i Sverige kretsar i hög grad kring droghandel, och internet och sociala medier har gjort det enklare att köpa droger.

– Polisen i flera svenska städer verkar överens om att det har utvecklats en mer drogliberal syn bland unga, parallellt med att narkotika är mer lättillgängligt. En del unga kan föredra effekten som narkotika har framför alkohol. En del unga kan föredra effekten som narkotika har framför alkohol. En centralstimulerande substans kan göra att man känner sig fokuserad och social, medan alkohol ger mer omedelbara negativa effekter, säger Carolina Widinghoff.

Vissa grupper mer utsatta

Finns det vissa barn och unga som löper större risk att fastna i ett beroende? Ja, både svensk och internationell forskning visar kopplingar mellan olika sårbarhetsfaktorer och beroendeutveckling.

– Studier bekräftar att om man kommer från socioekonomiskt svagare förhållanden så har man större risk att utveckla ett beroende. På Mariamottagningarna rapporterar ungefär häften av de vårdsökande unga att de upplevt problem med missbruk, psykisk sjukdom och våld i hemmet under uppväxten, säger Carolina Widinghoff. Statistiken är också tydlig när det kommer till tidig narkotikadebut – det ökar risken för en rad problem, såsom lägre chans att slutföra utbildning, familjerelaterade svårigheter, socialt utanförskap, kriminalitet och senare allvarlig beroendeproblematik.

Personer med adhd överrepresenterade

Det finns också andra riskfaktorer som påverkar. Att vara pojke är en av dem, eftersom beroende är mer vanligt hos män, även om de aktuella rapporterna visar tydliga ökningar också bland flickor. Att ha en psykiatrisk diagnos kan också vara en bidragande faktor till att utveckla ett beroende, men sambanden är komplexa och varierar mellan individer. Personer med adhd är överrepresenterade, vilket bland annat har med hyperaktivitet och impulsivitet att göra. Är man impulsiv är det lätt att testa, och det blir också lättare att ta ett återfall. Därför, understryker Carolina Widinghoff, är det så viktigt att barn och unga får rätt hjälp i tid med sociala och psykologiska insatser, och medicinska bedömningar, för att förebygga negativa spiraler i sin utveckling.

Men det finns hjälp att få. På Mariamottagningarna kan unga under 25 år och deras familjer, få hjälp och stöd. Grundstenen i Mariamottagningarnas metodik är samarbete mellan sjukvård och socialtjänst, och en helhetssyn på de ungas tillvaro med familj, skola och fritid. Även andra samhällsinsatser, där barn och unga får undervisning, vård eller tillbringar sin tid, behöver uppmärksamma eventuella hjälpbehov och lotsa barn och unga med problem rätt. Ju tidigare vi kan hjälpa en ung person med substansbruk, desto större är chansen att lyckas.

Inläggning kan bli aktuell

Insatserna på Mariamottagningarna består av rådgivning, stöd till unga och anhöriga, och olika former av behandling. Det kan vara psykosocial och medicinsk bedömning, individuell och familjeterapeutisk behandling, drogtester, avvänjning och återfallsprevention. I vissa fall behövs inläggning på en psykiatrisk avdelning vid svåra problem, exempelvis om det finns behov av abstinensbehandling eller föreligger en förhöjd suicidrisk till följd av ett beroende. Att personer under 18 år med ett beroende blir inlagda är dock ovanligt, i likhet med övrig barn- och ungdomspsykiatri.

– Det är så mycket annat i livet som inte finns på en sjukhusavdelning, säger Carolina Widinghoff. Inom bup är det familjen som är utgångspunkten, och vi arbetar tillsammans med socialtjänsten för att skapa en så god och konstruktiv psykosocial miljö som möjligt. En av de allra viktigaste uppgifterna vi har är att lyssna, och inte döma. Vi måste förstås försöka skydda ungdomarna från destruktiva beteenden, men genom att förstå vilken funktion substansen fyller, och diagnostisera och behandla eventuell samsjuklighet ur ett helhetsperspektiv, kan vi hitta viktiga nycklar. Rätt insatser i tid kan rädda liv och hjälpa till på vägen mot en tryggare och mer meningsfull tillvaro, avslutar Carolina Widinghoff.

Text: MY SCHLYTER

Läs mer om:

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!