Hallå där, Kristina Lång, överläkare på Unilabs mammografienhet i Malmö och docent vid Lunds universitet. Under våren 2021 påbörjades en studie om datorstödd mammografi i screeningen, där totalt 100 000 kvinnor i sydvästra Skåne ska delta. Vad vill ni uppnå?
– AI är lika bra på att identifiera bröstcancer som en genomsnittlig röntgenläkare och att låta AI tolka mammografi har även visat sig kunna ge färre falska negativa resultat. Dock har AI ännu inte undersökts i ett screeningsammanhang och i denna studie gör vi nu det för att se vilka resultat vi får när vi förenar maskin och människa i granskningen.
I Malmös upptagningsområde screenas 60 000 kvinnor varje år, och 99,3 procent av dessa har inte cancer. Alla mammografiundersökningar granskas som rutin av två mammografiläkare. I dag råder det brist på bröstradiologer i Sverige och på andra ställen i världen. I screeningen kan AI fungera som ett sorteringsverktyg och snabbt sortera ut de mammografibilder som visar på hög risk för cancer, och bör därför granskas av två läkare, medan mammografier som visar låg risk för cancer sedan istället kan granskas av endast en mammografiläkare. AI kan även vara stöd vid granskningen av mammografibilderna och markera misstänkta fynd.
– I studien, som är den första i världen av sitt slag, utvärderar vi samtidigt om AI kan göra vårt screeningprogram bättre och effektivare. Dels genom att minska andelen falska negativa svar, dels genom anpassad granskning.
Forskarna ska också undersöka radiologernas och screeningdeltagarnas upplevelser och förtroende för AI, och vill även försöka reda ut de snåriga samhälleliga och lagliga aspekterna av att använda AI i vården.
– När det finns mer hårddata ska vi också räkna på de hälsoekonomiska effekterna – om AI är värt att satsa på i screeningprogrammen, säger Kristina Lång.
TEXT: TOVE GILVAD
