Medicinsk ljusbehandling av olika hudsjukdomar har använts sedan början av 1900-talet. Först mot infektioner som hudtuberkulos, och senare för hudsjukdomar som eksem och psoriasis, något som görs än idag.
1903 fick dansken Niels Ryberg Finsen Nobelpriset i fysiologi eller medicin för behandling av hudtuberkulos, lupus vulgaris, med ultraviolett ljus.
Fram till 1940-talet användes olika så kallade bågljuslampor. Problemet med dessa lampor var att de utstrålade även den mycket energirika, skadliga UVC-strålningen, vilket bland annat ledde till skador på huden.
På 1970-talet kom nya moderna lampor med vilka det var möjlig att ge en mer anpassad UVA- eller UVB-strålning, med mindre risk för hudskador. Idag behandlas hudsjukdomar mer riktat med speciella våglängder.
– Vi erbjuder medicinsk ljusbehandling med drop in-mottagningar där patienter kan komma in två till tre gånger i veckan för att få sin behandling, säger Artur Schmidtchen, professor i dermatologi vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.
Idag är ljusbehandling en av flera olika behandlingsmöjligheter som finns för psoriasis och andra hudsjukdomar. Förutom ljus finns både topikala behandlingar(det vill säga lokala behandlingar) som exempelvis kortisonkrämer , och systemiska behandlingar (läkemedel som distribueras via blodomloppet), som till exempel tabletter.
– De nya biologiska läkemedlen som baseras på antikroppar och andra immunmodulerande läkemedel har en mycket god läkande effekt och används i allt större utsträckning. Men fortfarande är det så att ljusbehandling utgör ett viktigt komplement, eller ett alternativ, vid behandling av patienter med psoriasis, eksem eller andra inflammatoriska hudsjukdomar, säger Artur Schmidtchen.
Text: EVA BARTONEK ROXÅ
