Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Hur vet läkarna vem som kommer att vakna?

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
Irina Dragancea
Specialistläkaren Irina Dragancea kontrollerar pupillreaktionen vid ljusstimulering hos en patient efter ett hjärtstopp. Foto: Roger Lundholm.

För de patienter som vaknar inom de första två dygnen efter ett hjärtstopp är prognosen god. De flesta kan så småningom gå tillbaka till ett normalt liv, även om minnessvårigheter förekommer.

Men de som inte vaknar efter kylbehandling, hur går det för dem?

– Det har då som regel gått fyra och en halv till fem dagar efter hjärtstoppet och prognosen är tyvärr inte så god för den här gruppen av patienter, säger Irina Dragancea, specialistläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus i Lund.

Det är då neurologerna ska bedöma hjärnskadans omfattning och patientens möjlighet att återfå medvetandet.

– De anhöriga är oftast väl medvetna om det allvarliga tillståndet. När vi som experter med säkerhet kan förutsäga fortsatt medvetslöshet eller ett mycket svårt neurologiskt handikapp, är det inte längre etiskt försvarbart att fortsätta intensivvård.

Beslutet fattas av sammansvetsat team

Beslutet att avsluta intensivvårdsinsatserna tas av ett väl sammansvetsat team av intensivvårdsläkare, neurologer och kardiologer. Det baseras på flera oberoende prognostiska markörer, som med största tillförlitlighet talar för en omfattande hjärnskada.

– En daglig klinisk neurologisk undersökning är en viktig metod för att bedöma hur djupt medvetslös patienten är. Det är en hörnsten i prognosbedömningen.

– Som neurolog tittar jag bland annat på hur den medvetslösa patienten reagerar på smärta och eventuell förekomst av kramper. Pupillreaktioner vid ljusstimulering och blinkreflexer när hornhinnan berörs ger också viktig information om hjärnskadans omfattning. Vi väger även in resultat från EEG och SSEP, datortomografi och magnetkameraundersökning av hjärnan och mätning av biokemiska hjärnskademarkörer i blodet, säger Irina Dragancea, som i sin forskning tittar just på prognosbedömning av medvetslösa patienter som drabbats av hjärtstopp.

Prognosbedömning efter fyra till fem dygn

Förutsättningarna för prognostisering av medvetslösa patienter efter hjärtstopp har ändrats sedan kylbehandlingen infördes som skyddande behandling mot hjärnskada (läs artikel om nedkylning).

– Därför gör vi idag i regel prognosbedömningen först 72 timmar efter att patienten nått normaltemperatur efter kylbehandling. Vi vill vara säkra på tillförlitligheten i den kliniska neurologis undersökningen.

I en del fall gör läkarna en prognosbedömning innan det gått 72 timmar efter kylbehandlingen.

– Saknar patienten helt hjärnstamsreflexer, pupillreaktioner och blinkreaktioner när hornhinnan berörs, eller utvecklar okontrollerade muskelryckningar inom 24 timmar, tyder detta på att hjärnan har mycket omfattande skador. Ibland utvecklar det sig till en total hjärninfarkt, det vill säga att patienten blir hjärndöd.

Text: OLLE DAHLBÄCK 

 

Läs mer om:

När hjärtat stannar

TIDSKRIFTEN AKTUELLT OM VETENSKAP & HÄLSA

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2014. Den är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är ”När hjärtat stannar …”.

Bläddra i tidskriften på skärmen

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret

Ladda ner Aktuellt om vetenskap och hälsa november 2014. Tema: När hjärtat stannar … (pdf)

Mer om tidskriften och tidigare nummer

FRÅGELÅDAN ÖPPNAR 28 OKTOBER!

frågetecken

En vecka innan och en vecka efter Forskningens dag kommer du ha möjlighet att ställa dina frågor om forskning kring plötsligt hjärtstopp direkt till våra forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus.

Länk till frågelådan

FORSKNINGENS DAG 2014

Lyssna på forskare från Lunds universitet och Region Skåne som berättar om aktuell forskning och behandling vid plötsligt hjärtstopp. Föreläsningar varvas med filmer och samtal. Även i år är radioprofilen Lars Mogensen moderator för dagen.

Arrangemanget kan ses på webben, direkt den 5 november 2014, och i efterhand

Programmet för Forskningens dag 2014

Se tidigare års arrangemang

hjärta_FB_kort

FAKTA

EEG

Elektroencefalografi, registrerar hjärnans elektriska aktivitet.

SSEP

Somatosensory Evoked Potential, registrerar det elektriska svaret i hjärnbarken efter stimulering av en nerv i handleden.

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!