Redan de gamla grekerna och egyptierna insåg värdet av kyla vid behandling av sjuka och hjärnskadade. 3000 år gamla papyrusrullar berättar om hur skallskador behandlades med kalla omslag, och att nedkylning av hela kroppen rekommenderades vid epilepsi.
Det berättar Tadeusz Wieloch, professor i neurovetenskap vid Lunds universitet. Som hjärnskadespecialist vet han hur hjärnan påverkas om hjärtat plötsligt stannar. Då är det mycket som händer på kort tid.
Vårt känsligaste organ
Medan andra delar av kroppen klarar sig rätt länge utan blod – man kan ju t.ex. snöra av blodtillförseln till armen i samband med en operation – så är det annorlunda med hjärnan.
Detta vårt känsligaste organ använder en femtedel av allt syre och hälften av allt socker i vårt blod. Syret och sockret bildar tillsammans ett energipaket, kallat ATP, som hjärnan är beroende av.
– Så länge hjärnan tillverkar ATP fungerar nervcellernas maskineri som det ska. Men om det blir brist på syre och socker stoppas ATP-produktionen, vilket leder till cellskador redan efter några minuter, förklarar Tadeusz Wieloch.
Oxidativ stress förstör hjärnvävnad
Har hjärtstoppet varat för länge är det inte heller säkert att det hjälper att få i gång hjärtat igen. Då kommer visserligen syretillförseln tillbaka, men de skador som uppstått under hjärtstoppet kan göra syret till en fara i stället för en tillgång.
Risken är att syret bildar skadliga fria radikaler, som kan leda till så kallad oxidativ stress och förstöra hjärnvävnaden. Hjärtstoppet har samtidigt satt i gång andra negativa mekanismer som tar fart när hjärtat kommer i gång. Känsliga nervceller bryts ner och dör, och immunsystemet börjar röja undan dessa döende celler.
Denna immunreaktion är i och för sig helt normal, men riskerar att ytterligare skada hjärnan. Det har också blivit brist på tillväxtfaktorer och andra ämnen som behövs för att reparera skadorna.
– Det är minst ett 20-tal olika mekanismer som är i gång samtidigt. Detta gör det svårt att behandla hjärtstopp med ett enda läkemedel. Men det har visat sig att flera av de skadliga mekanismerna kan motverkas av kyla, förklarar Tadeusz Wieloch.
Kombination kyla och läkemedel i framtiden?
Forskare i bland annat Lund visade detta redan på 80-talet i försök med råttor. Djurförsöken låg till grund för den nedkylning till 33 graders kroppstemperatur som sedan gällt vid behandlingen av hjärtstoppspatienter (även om ny forskning visar att 36 grader räcker hos människor, se artikeln Måttlig nedkylning fungerar lika bra).
Tadeusz Wieloch tror att den framtida behandlingen av hjärtstoppspatienter kommer att bestå av en kombination av kyla och ett eller flera läkemedel som inriktar sig mot en eller flera av de skadliga mekanismer som sätts igång när hjärtat stannar.
En sådan kombinationsbehandling borde ha bättre chanser att inte bara rädda patientens liv, utan också ge ett liv med kvalitet.
Text: INGELA BJÖRCK
