Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Barn och barnbarns tur att bidra med ny kunskap om folksjukdomar

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.
generationer
Foto: Colourbox

Har farfars diabetes eller mormors bröstcancer någon betydelse för min hälsa? Varför går vissa sjukdomar i arv och kan vi förebygga detta? Nu startar Malmö Offspring Study, en medicinsk studie där anlag och riskfaktorer kan följas över generationerna inom samma familj. Tanken är att så småningom engagera flera tusen deltagare i studien.

Malmö Offspring Study, Malmö familjestudie, är den första befolkningsstudien i Sverige som gör det möjligt att följa stora folksjukdomar över flera generationer. Fokus är bland annat på typ 2 diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och cancer.

Målet är att ge forskningen tillgång till ny information om hur sjukdomar sprids inom familjer, inte bara via genetiskt arv utan också via livsstil, sociala mönster och hälsovanor. Studien drivs gemensamt av Lunds universitet och Region Skåne med stöd av EU.

Arv och miljö

– Trots medicinska framsteg pekar allt på att folksjukdomarna kommer att förbli en av våra största utmaningar även i framtiden. I Malmö Offspring Study hoppas vi att med deltagarnas hjälp få ny och viktig kunskap om hur arv och miljö påverkar oss, säger Peter Nilsson som är huvudansvarig för studien tillsammans med Olle Melander, båda professorer vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Flergenerationsperspektivet uppnås genom att de inbjudna deltagarna är barn och barnbarn till personer som ingått i en tidigare befolkningsstudie, Malmö Kost Cancer. Nu tas det första steget som är en pilotstudie där målet är att undersöka sammanlagt 500 barn eller barnbarn.

Mikroskopbild av bakterier
Bild: Colourbox

Kosten och tarmens bakterieflora

Forskarna hoppas nu få fler relevanta data än i tidigare befolkningsstudier. Det sker bland annat genom att nya metoder för funktionsanalys av blodkärl, lungor, hjärna och kroppens ämnesomsättning används vid kontroller och provtagningar.

Av särskilt intresse är sambandet mellan det vi äter dagligen och tarmens bakterieflora samt hur detta påverkar hälsan. Kontroll och provtagning äger rum på Skånes universitetssjukhus i Malmö med start i början av mars.

Ger ny kunskap

Pilotstudien planeras bli klar under 2013. Efter utvärdering är målet att starta en fullskalig studie där barn och barnbarn till totalt ca 6 000 deltagare i Malmö Kost Cancer bjuds in. Sammanlagt handlar det om stora delar av totalt ca 15 000 barn och barnbarn som då får inbjudan.

I Malmö finns en lång tradition av större befolkningsstudier. De största är Malmö Förebyggande Medicin och Malmö Kost Cancer som sammanlagt har engagerat över 50 000 unika deltagare.

De har bildat underlag till ytterligare studier och forskningsprojekt både i Sverige och internationellt. Dessa har resulterat i nya kunskaper om bl.a. diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer, alkoholmissbruk och kostens betydelse.

Text: BJÖRN MARTINSSON

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida, Lunds universitet, 28 februari 2013

 

Läs mer om:

barn av sin tid

Läs också en intervju med Peter Nilsson i höstens nummer av Aktuellt om vetenskap & hälsa:

Barn av sin tid

Fakta/Malmö Offspring Study, Malmö familjestudie

I Malmö Offspring Study bjuds ett antal barn och barnbarn till den tidigare befolkningsstudien Malmö Kost Cancer in att delta. Barnen är idag i 50-55-årsåldern och barnbarnen är ca 20-30 år gamla.

Deltagarna följs kliniskt genom undersökningar samt i register under lång tid, baserat på informerat samtycke och i enlighet med etiktillstånd och Personuppgiftslagen (PUL).

Bl.a. följande undersökningar av deltagarna ingår:

  • kroppsundersökning med mätning av längd, vikt, blodtryck
  • blodprovstagning inklusive DNA-prov för vissa genetiska analyser avseende folksjukdomarna
  • sockertoleranstest (OGTT) för att bestämma hur kroppens sockerkontroll fungerar
  • tekniska undersökningar (utvändiga, inga ingrepp): ultraljud av halskärl, mätning av blodflöde i fingrar och fötter, 24-timmars blodtrycksmätning, artärstyvhetsmätning, mätning av andningskapacitet (spirometri)
  • undersökning av minne och snabbhetstest (kognition)
  • frågeformulär med frågor om t.ex. livsstil, utbildning, stress
  • kostregistrering via dator under fyra dygn (man kan logga in hemma och fylla i)
  • urinprov samt avföringsprov (för att skatta sammansättning av bakteriefloran i tarmen)

Studien erhåller ekonomiskt stöd av ett flertal forskningsfinansiärer, bl.a. EU och det nationella strategiska forskningsområdet Epidemiologi för hälsa som samordnas från Lunds universitet.

Mer om studien

Text: Björn Martinsson

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!