Mats Lindström är psykiater och forskare vid Psykiatri Skåne och Lunds universitet. Den forskargrupp han ingår i fokuserar på att bättre förstå och behandla svåra och komplicerade depressioner.
– Vi brukar dela upp depressioner i undergrupper – lindrig, medelsvår-svår och mycket svår, berättar Mats Lindström.
– Egentligen tycker jag inte om uttrycket ”lindrig” för det handlar verkligen inte om människor med lätta besvär. Det är inte fråga om den nedstämdhet som då och då kan drabba oss alla utan, om längre perioder av nedstämdhet och minskad glädje som medför ett påtagligt lidande och som ställer till problem i vardagen.
När en läkare avgör om någon har drabbats av en depression brukar man säga att depressionen ska ha pågått under minst två veckors tid med en påtaglig förlust av förmågan att känna glädje eller intresse i kombination med andra symtom som t.ex ångest, nedsatt ork, koncentrationssvårigheter, sömnproblem, hopplöshet och livsleda.
Ta hjälp i tid
– De flesta tillfrisknar av sig själva med tiden även utan behandling, men det kan ta olika lång tid, säger Mats Lindström. Det är viktigt att behandla i tid för att undvika att depressionen blir för djup eller utdragen i tid.
Mats Lindström pekar på vikten av att titta på individens behov när man behandlar en depression. Behandlingen handlar i första hand om att minska djupet i depressionen, och minska den tid patienten lider av sin depression.
– Man har också sett att om man tidigare har haft flera depressioner, ökar det risken för nya. Därför behöver man också bygga upp en beredskap för att inte hamna i en ny depression igen.
Behandlingsmetoder
De behandlingsmetoder som finns tillgängliga idag för att behandla depressioner är i första hand psykofarmaka, psykoterapi, ”psykoedukation” (utbildning för patienter och anhöriga som en del av KBT), fysisk aktivitet och psykosociala insatser. Idag rekommenderar Socialstyrelsen i första hand psykoterapi i någon form för de lindrigare depressionerna, och i de medelsvåra-svårare fallen även antidepressiva mediciner.
I de allra svåraste fallen av depressioner, eller där inget annat hjälper, kan elbehandling (ECT) användas. Under nästa år kommer en ny behandlingsmetod att utvärderas vid Skånes universitetssjukhus. Den bygger på att under överinseende av narkosläkare ge patienten ett narkosmedel, ketamin. Metoden har i tidigare studier visat sig ge goda resultat på de svåraste depressionerna. (Läs mer i artikeln Narkosmedel som behandling vid svåra depressioner)
Olika sårbarhet
Människor är olika sårbara och har olika känslighet mot livshändelser. När man blir äldre ökar till exempel risken att få en depression. Även sättet vi lever på, påverkar vår psykiska hälsa.
– Vi kan också se att andra sjukdomar eller ett missbruk ökar risken för att hamna i en depression, säger Mats Lindström. Det är många individuella faktorer som vi måste ta hänsyn till när vi vill hitta rätt hjälp för människor med depression.
Text: NINA NORDH
