Vetenskap och hälsa

Populärvetenskapligt om medicinsk forskning i Skåne

Barnlöshet kan gå i arv!

⚠️ Den här artikeln är mer än 5 år gammal. Nya forskningsrön kan ha tillkommit.

Barnlöshet kan ärvas! Denna fysiska omöjlighet har blivit möjlig genom dagens moderna IVF -teknik, berättar docent Yvonne Lundberg Giwercman vid Lunds universitet.

– I dag har vi inom reproduktionsmedicin allt finare tekniker för att hjälpa dem som önskar bli föräldrar.

Varje år blir ungefär 350 000 barn till med hjälp av in vitro-fertilisering, IVF. Av dessa är 3 700 svenskar. Det betyder att ungefär tre procent av alla barn i Sverige föds efter IVF. Detta beror främst på att kvinnor skjuter upp sitt barnafödande till efter trettio års ålder.

Skjuta in spermier i ägget

Ett annat problem som kan orsaka barnlöshet kan till exempel vara att man har någon genetisk avvikelse som gör det svårt eller rentav omöjligt att få barn på naturlig väg. Provrörsbefruktning är då ett sätt att gå förbi den naturliga selektionen.

– Har mannen en X-kromosom för mycket leder det till att spermierna blir färre och har svårt att förflytta sig. Då kan vi hjälpa spermien genom att skjuta in den i ett av ur partnern uttaget ägg, förklarar Yvonne Giwercman. Spermien hade aldrig på naturlig väg nått fram till ägget.

Kromosomrubbningen uppträder hos ungefär en av 500–800 födda män vilket gör den till en av de vanligaste kromosomavvikelserna.

Genetisk defekt

Ännu vanligare hos män är dock att ett avsnitt på en Y-kromosom saknas. Denna defekt finns hos fem procent av alla män.

– Den går i arv till sönerna om pappan fått hjälp att få barn, berättar Yvonne Giwercman. Pojkarna kommer då i sin tur att behöva motsvarande IVF-assistans.

Vad forskarna fortfarande är osäkra på är vilka risker för framtida sjukdomar som barn som kommit till på detta sätt har. De första 30 åren sedan den första IVF-babyn föddes har hittills inte visat på större risker för dessa barn än de som kommit till utan assisterad befruktning. (Läs mer i artikeln Hur mår provrörsbarnen?)

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Läs mer om:

Frisk som foster - frisk som vuxen?

TIDSKRIFTEN AKTUELLT OM VETENSKAP & HÄLSA

Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2012. Den är tematisk och kommer ut två gånger per år. Temat för det senaste numret är Frisk som foster – frisk som vuxen?

Bläddra i tidskriften på skärmen

Ladda ner Aktuellt om vetenskap & hälsa november 2012. Tema: Frisk som foster – frisk som vuxen? (pdf)

Innehållsförteckning och länkar till samtliga artiklar i det senaste numret

Mer om tidskriften

RELATERAT MATERIAL

Läs mer

Provrörsbefruktning – så här går det till

Hur mår provrörsbarnen?

Vetenskaplig information

Forskargruppens hemsida

Lyssna på våra poddar om forskning

Lyssna och prenumerera här!