Vetenskap & Hälsa

Vetenskap & hälsa

Allvarligt psykiskt sjuka är en eftersatt grupp

2011-04-27

Diffus bild av kvinna i korridor

Foto: Dreamstime

Allvarligt psykiskt sjuka har ofta en låg livskvalitet där stigmatisering och utanförskap är viktiga komponenter. Trots de psykiatrireformer som genomförts faller de ofta utanför de vård- och stödinsatser som finns idag.

Lars Hansson, professor i vårdvetenskap med inriktning mot psykiatrisk hälso- och sjukvårdsforskning, leder en forskargrupp som fokuserat på personer med psykisk sjukdom med allvarliga diagnoser som t. ex. schizofreni och andra psykossjukdomar.

– Vi har bland annat valt att fokusera på den här gruppen eftersom det visat sig att de löper störst risk att inte få sina behov tillgodosedda i psykiatrins förändringsreformer där utgångspunkten är att man vill vårda psykiskt sjuka människor i samhället.

Låg livskvalitet

Psykiskt sjuka är en utsatt grupp, ofta med en dålig utveckling av sin livssituation och som ibland inte får sina behov tillgodosedda av samhällets vård- och stödsystem. Genom studier som gjorts, vet man att dessa människors livskvalitet ofta är låg. Stigmatisering och utanförskap är två av de komponenter som påverkar livskvaliteten.

– Just nu har vi har ett stort nationellt uppdrag att göra en utvärdering av en antistigma-kampanj som heter Hjärnkoll, där vi undersöker vad folk i Sverige har för kunskap om och attityd till personer med psykiska sjukdomar. Det vi ser är att det finns utbredda negativa attityder.

Förändra medias syn

Under 1970-1980-talen lade man ner mentalsjukhusen och flyttade ut psykiskt sjuka personer i samhället. Intentionen var att de skulle få en bättre vård och bli samhällsmedborgare bland andra och att man på så sätt skulle minska fördomarna. Det har dock inte fungerat utan det är stabila negativa attityder som kvarstår mot den här gruppen. Lars Hansson talar om att det behövs en ständig kampanj för att kunna förändra människors inställning till psykiskt sjuka. Bland annat måste man förändra medias syn på den här gruppen. Det finns ju personer med psykisk sjukdom som faktiskt är våldsamma och det händer med jämna mellanrum incidenter som underblåser våra rädslor. Medias sätt att hantera detta undergräver arbetet med att förändra attityderna.

Integrera i samhället

– Vi vill att man skapar en vård och ett stöd som gör att psykiskt sjuka blir integrerade i samhället på ett sätt som de inte blir idag. I det ingår att utveckla insatser som faktiskt är effektiva. Det finns ett gap mellan det forskningen visar och hur man arbetar i praktiken.

En del av problemen handlar om forskares förmåga att förmedla sina kunskaper och en del handlar om implementering – det finns en tröghet i systemet. Ungefär 30 % av svenska folket kan inte tänka sig att arbeta tillsammans med någon som är psykiskt sjuk. Genom att ge mer kunskap och skapa fler kontaktytor med människor med psykisk sjukdom undviker man generaliseringar och stigmatisering. Först då blir de här personerna verkliga medmänniskor.

café uppifrånArbetsrehabilitering

– Supported employment, är en till exempel en modell för arbetsrehabilitering som fungerar i praktiken. Den används runt om i Europa och USA och går ut på att man får ett riktigt jobb direkt, utan att behöva gå år och arbetsträna. Vi måste bygga upp verksamheter och göra modellprojekt där man kan få inspiration och föra ut den kunskap som finns.

Lars Hanssons är även chef för en grupp som arbetar med forskning kring andra psykosociala insatser som kan effektivisera behandling och rehabilitering för den här gruppen. Bland annat är man en del av ett nationellt kunskapscentrum, CEPI, som har ett regeringsuppdrag att bedriva forskning inom det här området.

– Vi har arbetat med CEPI under fyra år nu och även om vägen fortfarande känns lång så ser vi att om man gör en sådan nationell kraftsamling så kan man faktiskt påverka forskningsläget. Vi arbetar också aktivt med att ha brukare med i våra forskningsprojekt vilket känns inspirerande och meningsfullt.

CEPI står för ”Centrum för Evidensbaserade Psykosociala insatser” som har medarbetare från fem svenska universitet eller högskolor.

Text: ÅSA HANSDOTTER

Foto: Dreamstime

Institutionen för hälsa, vård och samhälle, Lunds universitet.