I de delar av kroppen som vi exponerar mot omvärlden – huden, tarmarna och luftvägarna – finns det celler som ligger som vakthundar och väntar på att få reagera på främmande ämnen, bakterier, virus och parasiter. Inom loppet av någon sekund kan de explodera om de stöter på något som upplevs farligt för kroppen.
Cecilia Andersson forskar om mastcellernas roll vid bland annat astma och KOL vid Avdelningen för lungmedicin vid Lunds universitet. Mastceller är en typ av celler som ingår i vårt immunförsvar och som finns spridda i hela kroppen – extra många i de organ som har kontakt med den yttre miljön.
– Det unika med mastcellerna är att de kan reagera på främmande ämnen i kroppen extremt snabbt, berättar Cecilia Andersson. När de stöter på ett ämne som kroppen upplever som farligt släpper de ut en mängd olika ämnen. Ämnena ligger redan färdiga i små blåsor inuti mastcellerna och kan släppas ut explosivt. Om det behövs kan sedan mer tillverkas inom loppet av några minuter.
Orsakar de typiska allergisymtomen
De utsläppta ämnena orsakar bland annat svullnad, värmehöjning, att ögonen och näsan rinner, att man nyser eller att luftrören krampaktigt drar ihop sig.
På så sätt kan kroppen bli av med ovälkomna bakterier, virus eller parasiter. Reaktionen lockar också till sig ännu fler celler i immunförsvaret som kan hjälpa till att bekämpa inkräktarna.
Problem kan däremot uppstå om mastcellen felaktigt reagerar på ofarliga ämnen som pollen eller vissa födoämnen. Mastcellen är till stor del ansvarig för de symptom som ses vid allergi – luftrör som krampaktigt drar ihop sig vid astma, ett eksem som blir rött och börjar klia osv.
Driver också kronisk inflammation
Nu börjar man mer och mer förstå att mastcellerna också kan driva en kronisk inflammation vid t ex astma. Ett exempel är när vi andas in små partiklar som pollen eller kattallergen. Dessa kan tränga sig långt ut i lungans förgreningar, där de irriterar de tunna och känsliga lungblåsorna.
Eftersom lungblåsorna bara består av ett enda cellager gör en inflammation där stor skada. Resultatet kan bli en kronisk inflammation som sedan driver sig själv – även efter att allergenet är borta.
– Hos barn finns inte mastceller i lungblåsorna, berättar Cecilia Andersson. Däremot har man sett att de kan sprida sig dit vid till exempel en kraftig virusinfektion. Detta kan vara en av orsakerna till att dessa barn oftare drabbas av astma när de blir äldre.
Fler mastceller i lungan vid KOL
Det är inte bara vid astma som forskarna hittar samband mellan sjukdomar och mastceller. Även vid icke-allergiska lungsjukdomar som KOL har man kunnat se en kraftig uppgång av mastceller i lungblåsorna.
– Det som är spännande är att man i lungblåsor från patienter med KOL hittar en typ av mastceller som annars är vanligast i hud. Samma sak gäller vid sjukdomar som cystisk fibros och idiopatisk lungfibros, som också medför kraftig inlagring av bindväv i lungorna. Vi ser starka samband mellan just denna typ av mastceller och de vävnadsförändringar som är vanliga vid dessa sjukdomar.
Man vet att mastcellerna bland annat innehåller ämnen som bygger upp och bryter ner bindväv, samt stimulerar andra celltyper som kan orsaka vävnadsförändringar. Detta är viktigt om till exempel ett sår ska läkas, men vid dessa sjukdomar har något gått snett.
– Om man förstår mastcellens roll vid inflammation bättre kan det öppna upp för nya behandlingar. Det händer mycket på det här området just nu, säger Cecilia Andersson.
Text: NINA HULT
