Vetenskap & Hälsa

Tema cancer: Nytänkande inom skånsk forskning

2010-12-17
microarray-platta
Foto: Dreamstime

Nytänkande inom forskningen – här är Region Skåne i frontlinjen. På Biomedicinskt Centrum i Lund har visionära forskare inom medicin, naturvetenskap och teknik skapat en unik integrerad verksamhet som kan stå som modell för andra forskningsmiljöer. I Lund skapas metoder som kartlägger tumörers ”fingeravtryck” som gör det möjligt att skräddarsy behandlingen för varje enskild cancerpatient.

Traditionell cancerforskning är tydligt inriktad på att kartlägga och förstå cancer utifrån ett biologiskt perspektiv. I så kallad translationell cancerforskning tar man i stället avstamp i den kliniska verksamheten och utvecklar både nya forsknings- och behandlingsmetoder parallellt.

Carl Borrebaeck i laboratoriemiljö

– Translationella forskningsmetoder kommer att kraftfullt effektivisera cancervården på många sätt, säger professor Carl Borrebaeck, programdirektör för Create Health och vicerektor för Lunds Universitet.

Bråkdelen av en droppe blod rymmer mycket information

Create Health är ett strategiskt forskningscentrum vid Biomedicinskt centrum, Lunds Universitet, som har ett tätt samarbete med Skånes universitetssjukhus. Samarbetet gäller även i fysiskt avseende eftersom lokalerna som forskarna använder ligger inom sjukhusområdet.

Utifrån test som kräver bråkdelen av en droppe blod kan man med hjälp av translationell cancerforskning bland annat åstadkomma:

  • tidigare och mer exakt diagnostik
  • mer effektiv målstyrd behandling
  • bättre metoder att mäta resultat av behandling
  • förutse resistens mot behandling
  • säkrare bedömning av prognos
  • bättre planering av åtgärder och kontroller efter utskrivning
  • stora kostnadsbesparingar i sjukvården

Vävnadspreparat

Att definiera så kallade gen- och proteinsignaturer i sjuk vävnad och jämföra med signaturerna i cancervävnad står i centrum.

Skräddarsydd behandling

– Utifrån sådana signaturer kan vi skilja mellan olika cancertyper i tidiga stadier och ge en grund för en optimal individualiserad behandling, säger Carl Borrebaeck.

Verksamheten har huvudfokus på två cancersjukdomar där prognosen för en nydiagnostiserad patient ser mycket olika ut – bröstcancer och bukspottkörtelcancer.

Kvinnor som får bröstcancer har stora möjligheter att bli friska igen, men den fjärdedel av patienterna som drabbas av återfall har en avsevärt sämre prognos och överlevnad.

– Vi hoppas kunna skilja ut dessa patienter tidigt och anpassa behandlingen av dem efter den ökade återfallsrisken. Vi har kommit långt på vägen att kunna riskklassificera patienter med ett enkelt blodprov. Det är första gången sådana bedömningar går att göra med ett blodprov och det ger läkarna helt nya möjligheter att välja olika behandlingar, säger Carl Borrebaeck.Hand som håller i pipette och provrör

Undvika överbehandling

Brösttumörers biologi varierar på flera sätt och en stor del av de patienter som får strålning efter operation har ingen nytta av den. Av dem som får cytostatika är det bara var tionde som gagnas av behandlingen. Det betyder att många patienter överbehandlas med biverkningar som enda följd. Med forskningen vill man i förväg kunna förutsäga vem som har nytta av en behandling och därmed kunna låta bli att behandla de andra patienterna i onödan. Forskarna har kartlagt gen- och proteinprofiler för mer än 600 brösttumörer.

– Utifrån dessa kan vi dela in brösttumörer i undergrupper med betydelse för behandlingen, säger Carl Borrebaeck.

Tumörens ”fingeravtryck”

Cirka 800 nya fall av bukspottkörtelcancer inträffar årligen i Sverige. Sjukdomen ger sällan symtom i tidiga stadier och när den upptäcks går den oftast inte att operera. Obehandlad leder den till döden inom tre, fyra månader.

Lundaforskarna utvecklar ett blodtest som bland annat kan identifiera om det rör sig om pankreatit, inflammation i bukspottkörteln eller en eventuell cancer. Tidig diagnos betyder bättre prognos för patienterna. När arbetet började studerades flera hundra proteiner som kunde vara intressanta som markörer för cancer – nu återstår cirka 15 proteiner.

– Det har visat sig att 10-20 proteiner är tillräckliga för att skapa ett unikt proteinmönster som blir som ett ”fingeravtryck” av en tumör. Dessutom kan vi lägga till en tidsaxel för att än tydligare beskriva tumören. Proteinmönster kan ändras över tiden och där kan snabbheten i ändringen ge värdefull information, säger Carl Borrebaeck.

Allt snabbare metoder

Ofta beskrivs motsättningar mellan så kallad grundforskning och tillämpad forskning. Carl Borrebaeck ser det som en konstlad konflikt och att modern forskning handlar om att utföra båda delarna samtidigt.

– Vi utvecklar nya analysprinciper och kliniska tillämpningar samtidigt. Och de tekniska möjligheterna ökar med en otrolig hastighet. Det tog åtskilliga år med gårdagens maskiner att kartlägga en människas hela arvsmassa – idag kan vi göra det på ett par dagar. Det som sysselsatte flera forskare under många år kan numera vara en detalj i ett doktorandarbete.

Ur broschyren ”Cancer i Skåne – en väckarklocka för hela Sverige”. Utgiven 2010 av Skånes universitetssjukhus, divisionen för cancer och blodsjukdomar. Text/projektledning: Mix Public relations. Foto: Fredrik Hjerling.