Vetenskap & Hälsa

Solen som stjärna

2011-06-07

Det höga vattenfallet gör ont när det drabbar dig med all kraft. Så fungerar också solens UV-strålning när den är som kraftigast.

– Det är en energirik, kortvågig strålning som utlöses av en magnetisk aktivitet på solen, säger Dainis Dravins och pekar på dagsaktuella solfläckar på skärmen.

Dainis Dravins pekar på solfläckar på datorskärn

Foto: Roger Lundholm.

Han är professor i astronomi och när han talar om närtid är perspektivet allt från några hundra till tusentals år. Men solen och jorden har som bekant ett mycket äldre förflutet. När det första djuret kröp upp ur havet och etablerade sig på landbacken hade jordklotet och det stora gula gasklotet på åtta ljusminuters avstånd nått en slags jämvikt.

– Innan dess var inget liv på själva jordytan möjligt. Det fanns förstås i havet och kanske i några grottor dit solens UV-strålar inte nådde.

Skyddande ozonskikt

Nu blev kontinenterna beboeliga tack vare att det bildats en hinna av ett tunt ozonskikt några mil upp i atmosfären. Ozonlagret la sig till rätta som ett filter för den strålning i ultraviolett och röntgen som tidigare effektivt slagit sönder de biologiska molekyler som till äventyrs vågat sticka näsan över vattenytan.

– Ozonet utgör ett förhållandevis tunt lager som är känsligt för freoner och andra kemikalier i atmosfären. Det nybildas dock genom just solens strålning, så de är beroende av varandra, berättar Dainis Dravins.

Ozonlagret uppe i stratosfären fungerar som jordens ”solglasögon” genom att skydda oss från farlig UV-strålning från solen. När freoner och andra gaser skadade ozonlagret uppstod ozonhål, dvs. tunnare ozonlager över vissa delar av jorden. Sedan freon förbjöds i många länder har ozonlagret dock nu långsamt börjat reparera sig självt igen.

Solfläckar bevakas

Solfläckar har observerats i teleskop sedan 1600-talet. I dag vet man att solens temperatur är kring 6 000 grader. Nere vid solytan är solfläckarna ”svala”, kanske bara 4 000 grader, men utbrott från deras kraftiga magnetfält upphettar gaserna ovanför till 100 000 grader eller mer. De ökar i antal omkring vart elfte år, men kan också utebli under långa perioder som under 1600-talets slut, den period på jorden som kallas ”lilla istiden”.

närbild på solen från NASA
Foto: NASA

Förändringar i jordens mer eller mindre elliptiska bana och dess lutande axel gör att det går att förstå uppkomsten av istider. Solfläckarnas ursprung har dock ännu ingen förklaring och det är svårt att ställa prognoser för när de ska dyka upp. Men tack vare att NASA nyligen sänt upp två rymdsonder i bana på var sin sida runt solen kan man nu identifiera kommande solfläckar med en månads varsel.

När solens magnetiska kortslutningar är många och livliga påverkar det livet på jorden på olika sätt. De har ingen inverkan på människors hälsa, men kraftig solfläcksaktivitet kan bland annat störa kompassriktning och radiotrafik.

Text: PER LÄNGBY