Vetenskap & Hälsa

Oönskade bakterier på dagis pressades tillbaka

2013-06-03
stövlar på dagis
Foto: Johnér

Våra förskolor är den perfekta miljön för att virus och bakterier ska trivas.

Men det går att få bukt med smittspridning och antibiotikaresistens även här.

Förskolor hör till de miljöer där virus och bakterier förökar sig allra mest. Till exempel är det vanligt att influensa och andra säsongsbundna infektioner tidigt får fäste här och sedan sprids. Att stävja smittspridningen på förskolorna är därför extra viktigt.

Bakteriernas framfart underlättas av att barn är särskilt mottagliga eftersom deras immunförsvar ännu inte är färdigutvecklat. Närhet, lekar och benägenhet att undersöka allt möjligt med mun och fingrar gör sitt till, berättar Jonas Ahl, forskare i infektionssjukdomar vid Lunds universitet.

Smittskyddsåtgärder på 1990-talet

Jonas Ahl, som även är infektionsläkare på Skånes universitetssjukhus, disputerade nyligen på en avhandling där han har studerat de smittskyddsåtgärder som sattes in på skånska förskolor på 1990-talet och framåt för att minska spridningen av pneumokocker.

I mitten av 1990-talet toppade Skåne Sverigestatistiken för pneumokocksmitta av PNSP-typ, som innebär att pneumokockerna utvecklat en högre motståndskraft mot penicillin. En bidragande orsak till den stora förekomsten var sannolikt den omfattande antibiotikaförskrivningen till barn.

Stängdes av från förskolan

Därför infördes åtgärder i Skåne som var mer långtgående än någon annanstans i landet. Bland annat stängdes barnen av från förskolan om de var bärare av pneumokocker av PNSP-typ (läs mer om smittskyddsåtgärderna i artikeln intill).

– Omfattningen av PNSP låg kring vad som brukar betraktas som tröskelvärdet för en explosionsartad tillväxt. Mot den bakgrunden kan jag förstå att smittskyddsläkaren i Skåne beslutade om strängare regler än i övriga landet, säger Jonas Ahl.

Minskad antibiotikaförskrivning

På senare år har pneumokocker av PNSP-typ minskat kraftigt i Skåne. I vilken grad det kan förklaras av smittskyddsåtgärderna är svårt att avgöra, eftersom flera faktorer kan påverka smittspridningen. Jonas Ahl tror att det kan handla om en kombination av insatser.

– Förutom smittskyddsåtgärderna har den kraftiga minskningen av antibiotikaförskrivning till barn sannolikt bidragit i stor utsträckning. Även riktade kampanjer för bättre hygien vid förskolor kan ha bidragit till att minska risken för smittspridning, menar han.

År 2009 togs dessutom ett annat steg i kampen mot pneumokockerna. Då infördes ett pneumokockvaccin i det allmänna barnvaccinationsprogrammet i Sverige.

Pneumokockvaccin ger bra skydd

Vaccinet anses ge ett bra skydd, även om det inte biter på alla typer av pneumokockbakterier. Det tar sannolikt ytterligare några år innan resultatet av vaccinationerna märks fullt ut, men i USA har man vaccinerat barn sedan år 2000 och uppföljningarna visar på positiva resultat.

– Det har varit en fantastisk utveckling i USA. Alla åldersgrupper har indirekt tjänat på att barnen har vaccinerats eftersom det innebär att färre pneumokockbakterier är i omlopp. Exempelvis har antalet fall av lunginflammation bland äldre minskat, berättar Jonas Ahl.

Utvecklingen av nya vaccin och andra alternativ till antibiotika är dock ett tidskrävande arbete med osäkert resultat. Bland annat därför är det enligt Jonas Ahl nödvändigt att arbeta vidare med olika åtgärder som håller liv i antibiotika som verkningsfull medicin.

Text: BJÖRN MARTINSSON