Vetenskap & Hälsa

Nya forskarrön om inflammation vid självmordsförsök

2012-12-17
Illustration nervceller
Illustration: Colourbox

I en ny forskningsrapport tydliggörs nu bilden av de processer i hjärnan som kan leda till självmord. I tester av patienter som tidigare försökt ta sitt liv har forskare uppmätt höga halter av kinolinsyra, ett ämne som förstärker glutamatsignalering i hjärnan. Kinolinsyra bildas i hjärnan som en biprodukt vid inflammation.

I den vetenskapliga tidskriften Neuropsychopharmacology presenterar nu svenska forskare nya forskningsrön som visar att glutamat, som även misstänks vara av betydelse för depression, bär en koppling till självmordsbenägenhet.

Lunds universitets Lena Brundin och Sophie Erhardt vid Karolinska Institutet har i ett flerårigt samarbete undersökt hur inflammation kan leda till psykiatriska sjukdomar, och studien är ett resultat av dessa projekt.

Mer fokus på glutamat

Lena Brundin
Lena Brundin. Foto Mikael Risedal

– Fynden är väldigt viktiga eftersom de visar på en kemisk sjukdomsmekanism hos patienter. Det har funnits ett stort fokus på en annan signalsubstans, serotonin, i 40 år. Våra slutsatser pekar på att det är dags att flytta en del av det fokuset till glutamat, förklarar Lena Brundin.

Forskarna undersökte glutamatets aktivitet genom att mäta kinolinsyra – ett kemiskt ämne som ökar signalstyrkan i glutamatsystemet – i ryggmärgsvätskan hos 100 personer.

Cirka två tredjedelar av deltagarna var inlagda på sjukhus efter självmordsförsök medan resterande var friska.

Dubbelt så höga nivåer

Resultaten visade att självmordspatienterna hade mer än dubbelt så höga nivåer av kinolinsyra än de som var friska. De patienter som rapporterats uppvisa tydligast självmordsbeteende hade också de allra högsta värdena.

– Anti-glutamat mediciner är fortfarande under utveckling och skulle kunna bli ett viktigt verktyg för att förhindra självmord. Faktum är att nyutkomna kliniska studier har visat att bedövningsmedlet ketamin, som hämmar glutamatsignalering, tycks vara mycket effektivt för att motverka depression, även om dess bieffekter i nuläget begränsar användningsområdet, säger Lena Brundin.

Text: JENS PERSSON

Pressmeddelande från Lunds universitet 14 december 2012