Publicerad
Kategori: Diabetes, Medicinsk teknik
Nyckelord:

Visa faktaruta!
Petter Storm 4

Petter Storm är bioinformatiker och en av forskarna i ANDIS (Alla Nya Diabetiker i Skåne) som syftar till att kartlägga nya undergrupper av diabetes. Foto: Roger Lundholm

Hur vi reagerar på ett läkemedel kan bero på vilka gener vi har. Forskare vid Lunds universitets Diabetescentrum, söker efter nya markörer som visar vilket läkemedel vid typ 2 diabetes som passar den enskilde patienten bäst.

Föreställ dig att du blir sjuk. På vårdcentralen tar man blodprov. Diagnosen du får är ”diabetes typ 2 relativ insulinbrist” och du får veta att du riskerar drabbas av hjärt-kärlsjukdom men att din risk för njurskador är liten. Läkaren skriver ut läkemedel som passar just dig, med maximal effekt och utan biverkningar.

– Det kommer att revolutionera diabetesvården, säger professor Leif Groop, ansvarig för forskningsprojektet ANDIS (se faktaruta).

Genetiska markörer kan användas för att förstå eller förklara svar på läkemedelsbehandling vid typ 2 diabetes.

– Ett svar är till exempel att man inte får någon blodsockersänkande effekt av ett läkemedel. Ett annat kan vara biverkningar, säger Petter Storm, en av forskarna i ANDIS.

Spara lidande för patienten

Det finns i dag ett tiotal olika läkemedelsklasser för diabetes med helt olika verkningsmekanismer. Att utifrån ett enkelt test kunna avgöra vilket läkemedel som gör mest nytta på en patient skulle spara en massa lidande för patienten.

Det vanligaste läkemedlet för typ 2 diabetes, metformin, är ett exempel. Uppemot en fjärdedel drabbas av biverkningar som kräkningar och diarréer. Gruppen av sulfonylureapreparat är ett annat exempel på läkemedel som fungerar väldigt bra på vissa diabetiker. Det beror på att de har mutationer i en viss gen. I dag får läkaren och patienten prova sig fram till rätt dos och rätt läkemedel.

– Vi tror att det finns genetiska förklaringar till att man inte tål ett visst läkemedel, säger Petter Storm. Det skulle i så fall innebära ett helt nytt sätt att ordinera läkemedel mot typ 2 diabetes.

Leta genetiska markörer som kan förklara skillnaderna

Forskarna ska nu analysera arvsmassan, DNA, hos samtliga deltagare i ANDIS.

– Vi kommer också att plocka ut all förskrivningsdata, dvs. information om vilka diabetes- och diabetesrelaterade läkemedel, exempelvis för komplikationer som hjärt-kärlsjukdomar, de fått utskrivna de senaste fem åren, säger Petter Storm.

Utifrån uppgifter om HbA1C (långtidsmedelvärdet på blodsockret) för varje deltagare kan forskarna följa hur sjukdomen utvecklats.

– Genom att jämföra dem som fått biverkningar med de som varit utan, och de som svarat bra på en behandling med dem som inte gjort det, hoppas vi kunna hitta genetiska markörer som kan förklara skillnaderna.

Innan hela ANDIS-pusslet är lagt hoppas forskarna i ANDIS även hitta genetiska markörer för komplikationer såsom hjärt-kärlsjukdomar eller skador på ögon, nerver och njurar.

– Det fina med ANDIS är att ju längre tiden går, desto mer data får vi in vilket ger oss ett ännu bättre underlag för framtida forskning, säger Petter Storm.

Text: SARA LIEDHOLM