Minska undernäring hos äldre med nytt arbetssätt

2011-06-21
Projektgrupp bra mat för äldre
Projektgruppen: Sylvia Bianconi-Svensson, Gertrud Cato, Bodil Berglund, Carin Andersson och Elisabet Johansson.

Flera studier har på senare år visat att många äldre lider av undernäring. I ett nystartat projekt vill vårdcentralen och kommunen i Staffanstorp tillsammans med Skånes universitetssjukhus hitta bättre arbetssätt för att kunna hjälpa dessa personer tidigare än man gör idag.

– I en undersökning som vi gjorde för några år sedan såg vi att 30 % av de äldre på särskilda boenden var undernärda, berättar Gertrud Cato som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Staffanstorps kommun.

– Och vi kunde också se att många av de äldre patienter som kom till Akutsjukvården vid Skånes universitetssjukhus i Lund var undernärda, instämmer Carin Andersson, dietist vid Geriatriskt utvecklingscentrum, Skånes Universitetssjukhus Malmö. Nästan var sjätte person av de patienter som var över 70 år var undernärda redan när de lades in på Akutsjukvårdens avdelningar.

Sköterska eller dietist ger kostråd

Under våren påbörjades en kartläggning av vikt och längd samt olika former av problem i samband med ätandet (dålig aptit, tuggsvårigheter osv.) hos de äldre i Staffanstorps kommun. I projektet deltar både kommunen (som ansvarar för vården i hemmet och på särskilda boenden), Vårdcentralen i Staffanstorp och Skånes universitetssjukhus. Förhoppningen är att studien ska bli klar under hösten.

Äldre med rollator
Foto: Dreamstime

Målet med projektet i Staffanstorp är att hitta ett arbetssätt där man tidigt hittar dem som är i riskzonen för undernäring, och sätta in åtgärder direkt. Man vill också nå ut till dem som bor kvar hemma.

– Där finns en stor risk för undernäring, säger Carin Andersson.

Samtidigt som personer som är 70 år eller äldre besöker vårdcentralen i andra ärenden, mäts även vikt och längd för att få fram ett BMI-värde. Frågor om eventuell viktförlust och ätproblem ställs också. De som behöver det får kostråd av en sköterska eller vid behov av en dietist.

– Vi tittar också på om det kan vara en sjukdom vi tidigare inte kände till som orsakar viktnedgången, säger Bodil Berglund, som är chef för vårdcentralen i Staffanstorp.

Nutritionsplan som följer patienten

Det är ett problem idag att när en person läggs in på sjukhuset så får vårdpersonalen där ofta inte veta att patienten har en nutritionsplan.

– Och samma sak gäller även omvänt när patienterna kommer från sjukhuset tillbaka till sitt eget boende, säger Bodil Berglund. Det handlar mycket om att skapa kanaler för samverkan mellan oss i primärvården, sjukhuset och kommunen. Patienterna cirkulerar ju mellan olika vårdgivare.

Dietister har utbildat all personal

Vilka råd ger man då till de äldre? De som inte är i riskzonen för undernäring får med sig broschyren ”Bra mat för seniorer” med några enkla kostråd. I de fall de äldre behöver en specialkost för att gå upp i vikt ges särskilda råd som tagits fram av de dietister som ingår i projektet. Deras råd bygger på Livsmedelsverkets råd om mat för äldre som publicerats tidigare i år.

– Vi har också utbildat all personal inom äldrevården i Staffanstorp om hur man kan laga god och näringsrik mat, berättar Elisabet Johansson som är dietist vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Många undernärda äldre har ofta dålig tandstatus. Maten kan till exempel behöva anpassas särskilt för det.

– Att äta fler mellanmål är också viktigt säger Sylvia Bianconi-Svensson, dietist vid Staffanstorps vårdcentral. Det lilla kan göra stor skillnad i det långa loppet.

smörgås med juice
Foto: Goodmami, Flickr.

Sylvia berättar att de brukar tipsa om att använda enkla tillägg som dubbla pålägg på smörgåsen, en liten fettklick i maten och att dricka något annat än vatten till maten – mjölk,  lättöl eller juice exempelvis.

Hon brukar också ha täta uppföljningar på telefon med sina patienter för att höra hur det går.

Kortare nattfasta viktigt

Något annat som är viktigt för att få bukt med undernäringen bland de äldre är hur man planerar personalens arbetstid på särskilda boenden och liknande, berättar Carin Andersson. Nattfastan får inte vara för lång för de äldre.

– Arbetsledningen måste vara medveten om problematiken med undernäring, säger Carin Andersson. Lång nattfasta för de äldre kan ibland ha sin orsak i schemaläggningen för personalen.

Man kan också vara mer flexibel och anpassa måltiderna till när de äldre behöver äta. En del kanske vill ha sitt kvällsmål vid åtta-niotiden på kvällen. Andra kanske kan få sitt morgonmål tidigare om de vaknar tidigt.

– Ett tips är också att näringsdrinkar som de äldre får sent på kvällen eller natten, kan göras i ordning redan under dagen, säger Sylvia Bianconi-Svensson. Har man svårt med aptiten kan det också göra stor skillnad att servera den i ett fint glas. Då kan det kännas godare.

Bodil Berglund berättar att man också ser andra positiva effekter av nattmellanmål. I tidigare studier har man sett att det kan minska förbrukningen av sömnmedel.

– Vi har hamnat i dåliga vanor som inte ifrågasatts tidigare, säger Bodil Berglund.

Text: Nina Hult