Lättanvänd metod visar nyttan av behandling

2010-07-01

    Röntgenbild knä   

Både läkare och beslutsfattare behöver på ett enkelt sätt kunna utvärdera nyttan av nya läkemedel. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett lättolkat utvärderingsmått, som visar hur bra en behandling är med avseende på livskvalitet. De har använt metoden för att utvärdera effekten av nya läkemedel mot tre vanliga inflammatoriska ledsjukdomar, bl.a. ledgångsreumatism. De nya preparaten är avsevärt dyrare men ger oftast bra och bestående resultat hos patienter som inte svarar på standardbehandling.   

Hela tiden kommer nya läkemedel och behandlingar som är bättre än de gamla – men också dyrare. Om alla alltid skulle få det allra senaste och dyraste, då skulle inte skattepengarna räcka till. Dessutom är det inte alltid så att alla behöver de allra senaste preparaten – för många patienter fungerar de äldre och billigare läkemedlen minst lika bra. Det finns alltså all anledning att göra val och prioriteringar.   

Metod som alla förstår

 Anders Gülfe, reumatolog och forskare vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund, har tillsammans med forskarkollegor utvecklat ett utvärderingsmått, som visar förändringar i livskvalitet som en viss behandling leder till och är enkelt att förstå för både läkare och beslutsfattare.– De hälsoekonomiska modeller som annars används för den här typen av utvärderingar är komplexa och svårtolkade för personer med icke-ekonomisk bakgrund. Vår metod är däremot lättare att förstå för oss läkare, den passar bättre i den vårdverklighet som vi till vardags rör oss i, säger Anders Gülfe.

Mäter livskvalitet

frågeformulär
Ett av de frågeformulär som ligger till grund för beräkning av utility-värden (Klicka för större bild)

Metoden, som kallas NNQ (Number Needed per QALY gained), är ett mått på hur många patienter sommåste ges en viss behandling för att man ska uppnå kvalitetsmåttet 1 QALY (Quality Adjusted Life Year, ungefär ”livskvalitetsjusterade levnadsår”). Ju lägre NNQ-värde, desto bättre är behandlingen på att höja livskvaliteten. QALY bygger i sin tur på enkäter eller andra metoder som mäter ”utility”, ett livskvalitetsindex, där värdet 0 är i princip död och 1 motsvarar perfekt hälsa, så som den skattas av individen själv. Ett QALY kan dessutom kopplas till ett pris som betalaren är villig att betala. 

Tidiga data unika

Forskarna har använt NNQ för att utvärdera effekten av s.k. TNF-hämmare på livskvaliteten vid medicinering mot tre vanliga inflammatoriska ledsjukdomar (artriter); ledgångsreumatism (reumatoid artrit), psoriasisartrit och spondartrit (artrit i främst rygg). Dessa räknas till våra vanligare folksjukdomar och drabbar tillsammans cirka en procent av befolkningen. Resultaten visar på en snabb och bestående förbättring av livskvaliteten. 

Anders Gülfe och Tore Saxne
Anders Gülfe och Tore Saxne

– Utility-värdena tog ett glädjeskutt redan efter två veckor och kurvorna ser lika bra ut för alla de tre studerade sjukdomarna. Detta är unikt för vår studie, ingen annan har gjort mätningar så tidigt efter påbörjad behandling. Och förbättringen håller sig på samma höga nivå så länge som behandlingen fortsätter, säger Anders Gülfe.   

Databas motiverar kostnader

Grunden till studien lades för mer än tio år sedan, då en ny generation läkemedel för reumatiker, TNF-hämmare, introducerades på marknaden. Det är en sorts biologiska mediciner som fungerar genom att på olika sätt försöka minska immunförsvarets nedbrytning av lederna.   

Det var Tore Saxne och Pierre Geborek, två av författarna till den aktuella artikeln, som tidigt insåg att man var tvungen att skapa ett system, en databas för att följa upp dessa patienter.   

– Det var nästan en förutsättning för att motivera de höga kostnaderna men allting i databaserna pekar på att TNF-hämmarna gör nytta, säger Tore Saxne, professor i reumatologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Lunds och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.   

Standardmedicin hjälper inte alla

Standardmedicinen vid inflammatoriska ledsjukdomar är metotrexat, som är mycket billigare. En årsbehandling med metotrexat kostar ungefär 5 000 kronor per patient jämfört med cirka 130 000 kronor för TNF-hämmare. Men ungefär 25 procent av de som lider av ledgångsreumatism blir inte hjälpta av det och dessa behandlas med TNF-hämmare.   

Nästa steg för forskarna blir att prova metoden på andra sjukdomar, som också behandlas med TNF-hämmare, och för att utvärdera nya preparat för behandling av inflammatoriska ledsjukdomar.   

Följande forskare har deltagit i projektet:   

Anders Gülfe, Lars Erik Kristensen, Tore Saxne och Pierre Geborek är verksamma vid Avdelningen för reumatologi, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, Lunds universitet;Lennart TH Jacobsson är verksam vid Avdelningen för reumatologi, Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö, Lunds universitet; Ingemar F Petersson är forskningsledare för MORSE (Minskad Ohälsa Rörelseorganens Sjukdomar Sydsverige, www.morse.nu), Skånes universitetssjukhus Lund.   

TEXT: EVA BARTONEK ROXÅ   

Foto: Dreamstime och Eva Bartonek Roxå

Artikeln är tidigare publicerad på Medicinska fakultetens hemsida vid Lunds universitet som månadens vetenskapliga artikel juni 2010