Vetenskap & Hälsa

Tore Saxne: Snabbare diagnos minskar nedbrytningen av leder

2010-01-27

Det är nog många som förknippar ledgångsreumatism med knotiga och förvridna fingrar. Men de mediciner som har utvecklats de senaste tio åren gör att detta inte längre är lika vanligt.

– Vi har nu möjlighet att upptäcka sjukdomen mycket tidigare än vi kunde förut och vi kan också behandla de svåraste fallen med biologiska mediciner, till exempel TNF-hämmare, berättar Tore Saxne.

Tore Saxne upptäckte 1988 att det i ledvätskan hos personer med ledgångsreumatism fanns förhöjda halter av ett ämne, TNF-alfa. Detta ämne frigörs av kroppens immunförsvar och är en av orsakerna till att lederna förstörs när immunförsvaret börjar angripa den egna kroppen.

Denna och andra upptäckter som gjordes runt om i världen vid den här tiden ledde till en ny generation läkemedel för reumatiker – de så kallade biologiska medicinerna som fungerar så att man på olika sätt försöker minska immunförsvarets nedbrytning av lederna. I dag behandlas ungefär 25 % av alla med ledgångsreumatism i Skåne med dessa mediciner.

Blodprov visar tidiga spår av sjukdomen

För några år sedan hittade Tore Saxnes forskargrupp ett annat ämne som frigörs när brosket i lederna bryts ner. Ämnet kallas COMP och är ett protein som finns naturligt i brosk. Personer med någon reumatisk sjukdom har högre halter av detta ämne i blodet.

Genom att man har tagit fram antikroppar mot COMP går det i ett blodprov snabbt att se om det finns förhöjda mängder av COMP i kroppen och att det pågår en onormal nedbrytning av kroppens leder. Denna metod är nu en av de metoder som används rutinmässigt i vården för att så tidigt som möjligt kunna ställa diagnos.

Genom att studera hur de reumatiska sjukdomarna utvecklas försöker Tore Saxnes forskargrupp hitta sätt att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt innan skadorna i kroppens leder har hunnit bli så stora. De försöker hitta olika ämnen i blodet – så kallade biomarkörer – som visar spår av sjukdomen. Här i Lund pågår det ett nära samarbete mellan forskare på sjukhuset och på universitetet vilket har lett till en framgångsrik forskning inom detta område, berättar Tore Saxne.

– Vi jobbar väldigt mycket med att försöka hitta biomarkörer för att kunna ställa rätt diagnos och förbättra behandlingen av de reumatiska sjukdomarna, säger Tore Saxne och berättar vidare:

– Det finns en beröringspunkt mellan biologiska mediciner och biomarkörer. Det gäller ju att upptäcka sjukdomen så tidigt som möjligt för att kunna sätta in en behandling snabbt och minimera skadorna på lederna så mycket som möjligt. Vi vill kunna ställa rätt diagnos redan innan nedbrytningsprocessen av ben och brosk har gått så långt att detta syns med hjälp av en magnetkamera eller röntgen.

Skräddarsydd behandling 

Genom att hitta fler biomarkörer och med hjälp av dessa kunna följa sjukdomsförloppet bättre hos de enskilda patienterna är målet för forskarna att också kunna skräddarsy en behandling för varje patient – så att man varken överbehandlar eller underbehandlar någon. De biologiska medicinerna är fortfarande oerhört dyra vilket gör att de i dag används först om de konventionella medicinerna mot ledgångsreumatism inte ger önskad effekt.

– Skåne ligger långt framme när det gäller att behandla patienterna med biologiska mediciner och det beror till stor del på det register över alla behandlade patienter man började föra redan från början, säger Tore Saxne. Genom att vi har kunnat visa goda effekter av medicineringen har vi också kunnat få medel för dessa mediciner som är mycket dyra.

NINA HULT

juni 2009