Publicerad
Kategori: Hjärta och blodkärl
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
Angioröntgen vid Skånes universitetssjukhus

Ballongvidgning öppnar upp tilltäppta kranskärl vid en hjärtinfarkt. Bilden är tagen vid Skånes universitetssjukhus. Foto: Roger Lundholm

– Våra patienter är vakna under hela behandlingen. De märker knappast att vi kyler ner dem till 33 grader, eftersom de kyls från insidan, genom blodkärlen.

Det förklarar professorn i kardiologi David Erlinge, som forskar om kylbehandling som ett sätt att minska skadorna vid en hjärtinfarkt.

Kylbehandling används redan för att skona hjärnan hos patienter som väckts till liv igen efter ett hjärtstopp (se artikeln Måttlig nedkylning fungerar lika bra). Nu testas kylbehandling av ett annat slag för patienter som fått hjärtinfarkt, dvs en blodpropp i hjärtats kranskärl. Att kyla ner patienten innan proppen löses upp skulle kunna minska de kvarstående skadorna av infarkten.

David Erlinge

David Erlinge. Foto: Roger Lundholm

– Det är i alla fall vad vi funnit i vår studie. Effekten av en kylbehandling var störst hos de patienter som haft de största infarkterna, så kallade framväggsinfarkter. Där fann vi tydliga positiva effekter, berättar David Erlinge.

Öppna igenproppade blodkärl

Att hjälpa just dessa patienter är viktigt, eftersom stora infarkter ofta ger bestående men. En patient som haft en stor hjärtinfarkt får ärrvävnad i den berörda delen av hjärtat, vilket ger sämre pumpförmåga och hjärtsvikt. Patienten tappar orken, blir andfådd och svullen, och hela kroppen mår dåligt av den försämrade blodtillförseln.

Fram till 80-talet fanns det inget sätt alls att behandla hjärtinfarkt. Då kom trombolysen, den propplösande medicinering som räddat många liv. Trombolysmedlen ökade dock risken för hjärnblödningar, och den metod som sedan kom var därför ännu bättre. Det var ballongvidgningen, där kärlen vidgas med en liten ballong så att blodet åter kan flyta fritt.

Skador när blodet börjar strömma igenom igen

– Nu är vi bra på att öppna igenproppade blodkärl. Men vi har inte lärt oss hantera det som händer när blodcirkulationen startar igen. Den plötsliga förändringen kan ge lika mycket skador som den tidigare syrebristen, säger David Erlinge.

När blodet på nytt börjar flöda får hjärtmuskeln helt enkelt för mycket på en gång – som om man skulle sätta i sig ett stort julbord efter att ha svultit i flera dagar. Men om kroppen är nedkyld går hela processen lite långsammare och skadorna blir mindre.

Det visade lundaforskarna först i djurförsök, och sedan också i försök på 120 infarktpatienter från tio sjukhus runtom i Europa. Läs mer i artikeln Måttlig nedkylning fungerar lika bra.

Snabb nedkylning innan ballongvidgning

Nedkylningen börjar med att kall koksaltlösning sprutas in i en åder i patientens armbågsveck. Sedan förs en tunn slang via ljumsken in i vena cava, stora hålvenen. I slangen spolas kallt vatten fram och tillbaka. Patienten blir snabbt och effektivt nedkyld och känner nästan inget obehag, eftersom kylningen sker inuti kroppen.

Snabbheten är viktig i sammanhanget. Kylningen, ner till minst 35 och helst 33 graders temperatur, måste göras före ballongvidgningen för att fylla sin funktion. Men eftersom det också är viktigt att snabbt få igång blodflödet igen får kylningen inte ta för lång tid.

– Vi vill ju inte vänta för länge med ballongvidgningen. Men det tar faktiskt inte mer än tio minuter extra att kyla ner patienten, och det tror vi är värt besväret, säger David Erlinge.

Han hoppas snart kunna gå vidare med en studie av de infarktpatienter som fick bäst resultat av nedkylningen i den tidigare studien – de som haft en framväggsinfarkt. Den nya studien är tänkt att omfatta hela trettio europeiska sjukhus och har redan börjat förberedas.

Text: INGELA BJÖRCK