Kultur på recept – på försök

2017-05-16

En utvärdering av projektet ”Kultur på recept 2.0” i Helsingborg visade att deltagarna fick bättre hälsa. Men det behövs mer forskning inom området för att kunna säkerställa effekter och förklara varför, menar forskaren och sjukgymnasten Kjerstin Stigmar.

I Helsingborg genomfördes under åren 2012-2014 projektet Kultur på recept 2.0, för patienter som sökt vård för psykisk ohälsa och/eller smärtproblematik. Syftet var att erbjuda ett komplement eller alternativ till den traditionella medicinska vården.

– En stor del av deltagarna fick en bättre hälsorelaterad livskvalitet och självskattad arbetsförmåga. Förändringen höll i sig även efter en uppföljning tolv månader senare, berättar Kjerstin Stigmar, sjukgymnast och forskare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus, som följde projektet.

För att verkligen gå till botten med vad som påverkade deltagarnas förändrade hälsotillstånd behövs en mer grundläggande utvärdering.

– En grundläggande brist i uppföljningen är att vi inte hade tillgång till en kontrollgrupp, vi gjorde bara en före- och efter mätning. Det fanns från början en ambition att ha en kontrollgrupp i projektet, men det visade sig vara svårt att få till i praktiken. Vi gjorde inte heller några subanalyser på basis av diagnoser, säger Kjerstin Stigmar.

Hon hade gärna sett en fortsättning av projektet där man också kopplar in forskare i ett tidigt skede.

– Det pågår för närvarande många olika intressanta projekt i både Sverige och internationellt om kulturens påverkan på hälsan, i tidigare studier har man bland annat sett att det har positiva effekter för stress. Men vi behöver mer forskning för att förstå mer om hur det fungerar och varför, säger Kjerstin Stigmar.

Text: JAKOB AXELSSON