Publicerad av Ragnhild Ahlgren
Kategori: Cancer.
Nyckelord:

Visa faktaruta!

Aktuellt om vetenskap & hälsa, november 2005”Forskargrupp sållar fram generna bakom bröstcancer” var rubriken på en av artiklarna i Aktuellt om vetenskap och hälsa hösten 2005.

Professor Åke Borgs forskning syftade redan då till att hitta mönster som kunde beskriva olika klasser av bröstcancer. Då använde han sig av en metod som mätte vilka gener som var aktiva i tumören, nu använder han metoder som även kan mäta förändringar i arvsmassan hos tumören.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor och varje år får cirka 7 000 kvinnor i Sverige beskedet att de har bröstcancer.

Åke Borg

Åke Borg. Foto: Ragnhild Ahlgren

– Det är en sjukdom med olika sjukdomsförlopp och man ser en stor variation i tumörernas biologi. Teknikerna blir bättre och bättre och med nya metoder kan vi titta på många geners aktivitet och förändringar samtidigt, säger Åke Borg, professor i experimentell onkologi vid Lunds universitet.

Mönster i genernas aktivitet

Målet är att bättre kunna klassificera olika tumörer och att kunna förutsäga förloppet av sjukdomen hos patienten och på sikt rätta behandlingen så den blir mer optimal.

– Det mest spännande som har hänt är att vi har startat ett långsiktigt projekt som kallas för SCAN B som syftar till att under lång tid samla in vävnadsprov från alla nya bröstcancerfall i södra Sverige. Vi startade under hösten 2010 och under första året kom det in 1200 patienter, säger Åke Borg.

Från varje patient tas en del av tumören och ett blodprov. Proverna analyseras för att hitta mönster i genernas aktivitet och för att hitta mutationer, genetiska förändringar, som kan kopplas till cancern. Det är de nya teknikerna som gör det möjligt att analysera många tusen DNA-varianter samtidigt i prover från ett stort antal patienter.

Hitta återfall tidigt

– Förändringarna man ser är specifika för den tumören och den patienten, det är det man kallar personifierad eller individuell diagnostik, säger Åke Borg.

Tumörceller läcker ut DNA i blodet och mängden tumör-DNA i blodet är ett mått på patientens tumörbörda. Genom att mäta hur mycket tumör-DNA som finns i blodet kan det bli möjligt att tidigt fånga upp om cancern kommer tillbaka efter behandling.

– Det är ingenting som är rutin ännu men kanske på sikt kan leda fram till en bättre uppföljning av patienten. Dels för att hitta återfall tidigt men också för att följa behandlingen efter operation. Ger man medicin efter operationen ska eventuella metastaser försvinna och då skall också nivåerna av tumör-DNA i blodet försvinna. Gör det inte det kan man kanske förändra behandlingen, säger Åke Borg.

Text: RAGNHILD AHLGREN