Publicerad
Kategori: Blodet och immunförsvaret,
Nyckelord: ,

Visa faktaruta!
blodprov

Foto: Dreamstime

En studie på 800 blödarsjuka, varav 200 brödrapar, ska ge blödarsjuka ännu bättre och mer personligt anpassade läkemedel.

– Vi vill kunna identifiera riskmarkörer, säger Jan Astermark, klinikchef vid koagulationscentrum i Malmö.

– Om man kan förutspå vilken patient som löper risk går det att anpassa medicineringen, de behandlande blodfaktorer som behövs för att få blodet att koagulera, levra sig, till lägre doser.

– Man kan också se vilka genetiska faktorer som är påverkbara och därigenom minska risken för patienten att drabbas av svåra komplikationer till följd av antikroppar.

Tvillingar reagerar olika

Tillsammans med professor Erik Berntorp står Jan Astermark bakom MIBS, Malmö International Brother Study, en studie av 200 brödrapar.

– Idén till den kom när ett tvillingpar reagerade olika på behandling mot antikroppar, berättar Berntorp.

Antikroppar uppstår som en negativ reaktion hos den blödarsjuke när den faktor som patienten behöver till sitt blod för att få det att koagulera, tillförs. Antikropparna går till attack mot den tillförda blodfaktorn.

Större internationell studie

MIBS har senare gått över i HIGS, Hemophilia Inhibitor Genetics Study, den större internationella studien som samlat minst 800 deltagare. De genetiska förändringarna bakom blödarsjuka flätas samman med de icke-genetiska, exempelvis kirurgiska ingrepp, inflammationer etc.

– Sjukdomsbilden är oerhört komplex, förklarar Jan Astermark.

I MIBS ingår deltagare från framförallt Europa och Nordamerika. Hos en patient som utvecklar antikroppar mot den behandlande blodfaktorn utgör antikropparna en mycket allvarlig komplikation till sjukdomen.

Koagulationscentrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö har länge tillhört de ledande i världen när det gäller blödarsjukdomar. På 1940-talet, innan den framgångsrika forskningen i Sverige kom fram till bra behandlingar, dog varannan blödarsjuk innan de blev 20 år.

Text: HANS-GÖRAN BOKLUND

Artikeln har tidigare varit publicerad i Nyhetsbrev för massmedia från Skånes universitetssjukhus, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, Labmedicin Skåne och Psykiatri Skåne, nr 1/2011.